9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Naturvårdsverket har hittills mottagit cirka 80 tillståndsansökningar, men det finns indikationer på att vissa verksamheter kan ha missat kraven och därmed bryter mot lagen. Om detta upptäcks kan det leda till böter eller i värsta fall fängelse.

Enligt Roman Hackl, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet, är oklarheten kring vilka aktörer som omfattas en stor utmaning. Naturvårdsverket uppmanar berörda aktörer att omgående ansöka om tillstånd för att undvika påföljder.

Läs mer: Fortsatt förvirring kring ETS2 – verksamheter kan redan bryta mot lagen

Företag skyndar att lämna PFAS inför kommande förbud

Företagens arbete med att fasa ut PFAS intensifieras i takt med ökade hållbarhetskrav och väntade EU-restriktioner. PFAS, som länge använts i produkter som brandskum, kosmetik och textil, står inför omfattande regleringar och potentiella förbud.

Enligt Lisa Skedung, PFAS-expert på forskningsinstitutet RISE, har intresset från företag ökat markant de senaste åren, särskilt efter att EU-lagförslag om breda restriktioner behandlas av kemikaliemyndigheten ECHA. Beslutet har fördröjts på grund av det stora antalet kommentarer under konsultationen.

I en kartläggning över alternativ till PFAS uppmanar Lisa Skedung företag att börja omställningen omgående eftersom utveckling och implementering av hållbara alternativ kan vara tidskrävande. Även de som kan få tillfälliga undantag väntas på sikt behöva ersätta PFAS helt och hållet.

Läs mer: Kartläggning: Så kan ditt företag lämna PFAS för gott

Europas PFAS-sanering kan kosta tusentals miljarder kronor

Kostnaderna för att sanera PFAS-förorenat vatten och mark i Europa beräknas uppgå till minst 1 100 miljarder kronor över 20 år, enligt en ny internationell granskning. Om utsläppen fortsätter kan summan stiga till 25 000 miljarder kronor. Kemikalieinspektionen ser detta som en stark drivkraft för skärpta EU-regleringar mot PFAS.

EU planerar att från 2026 införa restriktioner mot tillverkning, import och försäljning av produkter innehållande PFAS, med vissa undantag för nödvändiga samhällsfunktioner.

Kemikalieinspektionen samarbetar med andra EU-länder för att införa ett omfattande förbud mot PFAS. Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på KemI, säger till Miljö & Utveckling att ett välgrundat lagförslag kan minska användningen kraftigt och förhindra framtida saneringskostnader.

Läs mer: Så dyr är Europas PFAS-nota – kan leda till skärpta krav

Osäkerhet kring EU:s omnibuslag och CSRD-arbetet

EU-kommissionen förväntas i februari presentera ett lagpaket, informellt kallad omnibuslagen, som kan påverka företags hållbarhetsrapportering under CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive. Förändringarna kan innebära samordning av CSRD, CSDDD och taxonomin, med potentiella lättnader för företag i den andra vågen av rapporteringskrav.

Enligt Johan Rippe på PwC Sverige spekuleras det i att omsättningsgränsen för rapporteringspliktiga bolag kan höjas och vissa rapporteringskrav lättas. Rykten tyder även på att tidsfristen för rapporteringen kan förlängas, vilket flera EU-länder, inklusive Tyskland, har förespråkat.

Johan Rippe uppmanar företag att fortsätta förbereda sina hållbarhetsrapporter enligt nuvarande krav men att noga följa utvecklingen. Om sex veckor kan det finnas mer konkreta besked om omnibuslagens innehåll och dess påverkan.

Läs mer: Experten: Så tar du höjd för EU:s omnibuslag i CSRD-arbetet

EU:s taxonomi föreslås bli enklare och mer inkluderande

EU:s plattform för hållbara finanser har föreslagit två viktiga ändringar i taxonomin för att svara på företags kritik om att systemet är krångligt och snävt. Förslagen handlar om att inkludera fler hållbara aktiviteter, som gruvdrift av kritiska råmaterial, och att förenkla de så kallade DNSH-kriterierna – Do No Significant Harm.

Taxonomin, som är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara aktiviteter, kräver att verksamheter bidrar till minst ett av EU:s miljömål, inte orsakar skada på andra mål, och följer minimikrav för social hållbarhet. Plattformen föreslår nu tydligare gränsvärden och specifika DNSH-kriterier för vissa aktiviteter för att minska tolkningssvårigheter.

Ett samråd med berörda parter har inletts, men det återstår att se om och när förslagen blir lag. Enligt KPMG:s Marie Baumgarts, som är en av experterna i plattformen, är målet att göra taxonomin mer tillgänglig och användbar samtidigt som fokus på klimatmålen bibehålls.

Läs mer: Två viktiga ändringar i taxonomin – så påverkas din verksamhet

EU inför krav på solpaneler på nya byggnader

EU-parlamentet röstade i veckan igenom kravet på att alla nya byggnader ska utrustas med solpaneler senast 2028, där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Bostadshus som genomgår större renoveringar ska uppfylla samma krav från 2032, med undantag för byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde.

Förslaget är en del av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, som ingår i Fit for 55-paketet från 2021. Beslutet godkändes med 343 ja-röster, medan 216 röstade emot och 78 avstod. Nästa steg är förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet för att fastställa de slutgiltiga formuleringarna av direktivet.

EU driver på för avtal om naturskydd i internationellt vatten

EU har tillsammans med 13 andra länder, inklusive Storbritannien, Indien och Kanada, bildat en koalition för att främja ett avtal om naturskydd i internationella vatten. Initiativet tillkännagavs av Ursula von der Leyen och Emmanuel Macron vid ”One Ocean”-sammanträdet.

Avtalet, känt som BBNJ (Biological Diversity Beyond National Jurisdiction), är ett rättsligt bindande instrument som förhandlats inom FN sedan 2014. Det syftar till att möjliggöra marina skyddsområden och införa krav på miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som djuphavsborrning. Koalitionen hoppas nu att avtalet ska bli en del av FN:s havsrättskonvention, UNCLOS, och skapa en hållbar reglering av världens hav.

Rapport: Här är möjligheterna och utmaningarna för EU:s nettonollindustrier

En ny rapport från EU-kommissionens generaldirektorat för energi har kartlagt tillståndet för medlemsländernas nettonollindustrier. I rapporten identifieras både framgångar och hinder. EU har enligt rapporten starka positioner inom teknologier som vindkraft och biogas, men möter hård global konkurrens från Kina inom exempelvis solpaneler och batterier.

Rapporten lyfter utmaningar som beroende av importerade råvaror, långsamma tillståndsprocesser och brist på kvalificerad arbetskraft. Trots detta finns framsteg inom teknik som elektrolysörer och värmepumpar, där tillväxt väntas fram till 2030.

Läs mer

EU minskade utsläppen med 7 procent under 2023

EU:s utsläpp av växthusgaser uppgick 2023 till 3,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 7 procent jämfört med 2022 och 18 procent jämfört med 2013. De största utsläppsminskningarna skedde inom el-, gas- och värmeförsörjning, som minskade med 43 procent under perioden. Gruvnäring, tjänstesektorn och tillverkningsindustrin noterade också tvåsiffriga minskningar. Transport var den enda sektorn med ökade utsläpp, en uppgång på 14 procent sedan 2013. Samtidigt minskade hushållens utsläpp med 14 procent.

Läs mer