Ledningssystem och systematiska arbetsmetoder har främst förknippats med näringslivet, men även Svenska Kyrkan har numera ett eget miljöledningssystem som går under namnet ”Svenska Kyrkans miljödiplomering”.
Från fläckvisa insatser
– Syftet med att ta fram diplomeringen var att kyrkan skulle få uthållighet i sitt arbete och inte jobba så mycket genom fläckvisa insatser, säger Henrik Grape, handläggare för hållbar utveckling för Svenska kyrkan.
Diplomeringen som funnits sedan 1998 men varit under utveckling fram till förra året. Den är uppdelad i tre faser där man välja olika svårighetsgrader. Tanken är att man börjar med den lättaste för att sedan öka svårighetsgraden så att man får ett miljöarbete i ständig förbättring.
I mångt och mycket liknar den andra ledningssystem. Kyrkan har bland annat sneglat på EMAS och ISO 14 000 för att få inspiration och församlingarna ska bygga upp ett systematiskt arbetssätt genom att göra nulägesbeskrivningar, ha vision, policy, mål, program för genomförande, en organisation för miljöarbetet, samt en uppföljning.
– Men vi ville ha ett mindre omfattande ledningssystem. Dessutom saknade vi kyrkans arbete med värderingsfrågor i de andra systemen, säger Henrik Grape.
Värderingar viktigast
Just värderingsfrågorna är kanske det som skiljer kyrkans ledningssystem mest från andra modeller. Kyrkans största miljöpåverkan handlar inte främst om ifall skogarna i kyrkans ägor sköts på ett miljömässigt sätt, eller om hur mycket energi som går åt till att värma upp kyrkor och stiftsgårdar, även om det är viktigt för trovärdigheten. Den största påverkan är istället hur man kan påverka människor att leva mer hållbart, menar Henrik Grape.
– Vår största miljöpåverkan är alla människor som går in och ut ur vår verksamhet och hur vi sprider värderingar och väcker engagemang. Miljöarbete handlar mycket om attitydförändringar och här kan kyrkan verkligen bidra till en hållbar utveckling.
Utbildning i teologi och miljö
För att bli diplomerad ska därför minst hälften av de anställda i församlingen och hälften av de ordinarie ledamöterna i kyrkorådet genomgå en utbildning som rymmer reflektion kring miljöfrågor och hållbar utveckling utifrån en teologisk grund. Syftet är att man ska få en gemensam värdegrund att stå på.
Det ska i sin tur leda till att man sätter upp mål för hållbar utveckling kan få en plats i gudstjänster och konfirmandundervisning.
Man sätter dock också upp mål som är relaterade till verksamhetens konkreta miljöpåverkan, som vattenförbrukning, energi- och kemikalieanvändning.
Extern uppföljning
När diplomeringsarbetet är genomfört kommer två externa diplomerare, en är teolog och en person som är duktig på förvaltning, och utvärderar organisationen.
– Själva diplomeringsprocessen går inte främst ut på att hitta avvikelser, utan på att föra ett konsultativt samtal för att hjälpa organisationen att bli ännu bättre, säger Henrik Grape.