Inga produkter i varukorgen.
Elkrediter öppnar ny marknad – pressar kostnaden för reduktionsplikten
ENERGI Sedan 1 juli får publik elbilsladdning en ny roll i reduktionsplikten. För laddoperatörer innebär det en extra intäkt – för drivmedelsbolagen ett billigare sätt att nå klimatmålen.
Foto: Adobe stock.
Fossilfri el vid publika laddstationer kan från juli omvandlas till krediter som tillfaller laddoperatören. Dessa säljs sedan till drivmedelsbolag med utsläppskrav.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vårt uppdrag är att få systemet på plats och göra det tillämpbart i verkligheten. Elkrediter ska vara ett smidigt sätt att uppfylla reduktionsplikten, säger Noak Westerberg, analytiker på Energimyndigheten.
Till skillnad från EU-direktivet, som talar om förnybart, räknar Sverige in all fossilfri el.
– Syftet är att fånga den verkliga klimatnyttan i elmixen, säger Hanna Hanning, analytiker på Energimyndigheten.
Elkrediter från andra halvåret 2025 kan användas för hela kalenderåret 2025.
Vem får krediterna – och hur handlas de?
Rätten till krediter ligger hos laddoperatören, CPO, som ansvarar för drift och underhåll. Avtal om överlåtelse måste tecknas direkt mellan CPO och ett reduktionspliktigt drivmedelsbolag. Ombud kan sköta administrationen, men inte själva överföringen.
Publik laddning definieras som öppet för allmänheten – exempelvis gatuparkeringar, arbetsplatser med tillgång utanför kontorstid eller depåer för yrkestrafik. Bostadsrättsföreningar med medlemskrav omfattas däremot inte.
– Vi bedömer att semipublika platser i normalfallet kan räknas som publika när ”allmänheten” är yrkestrafiken, säger Hanna Hanning.
En elkredit mäts i kg CO₂e och bygger på fossil jämförelsevärde, andel fossilfri el samt levererad mängd. För 2025 motsvarar detta cirka 0,33 kg CO₂e per kWh. En miljon kWh ger därmed runt 330 ton CO₂e i krediter.
Energimyndigheten uppskattar värdet till 23–66 öre per kWh, beroende på marknadspris.
– Antingen blandar man in mer biodrivmedel eller så köper man elkrediter. Marknaden sätter priset utifrån alternativkostnaden, säger Noak Westerberg.
Rapporteringen sker årligen via Energimyndighetens e-tjänst Hållbara bränslen. Deadline är 1 april året efter, och ett revisorsintyg krävs.
Vad betyder det för branschen?
För CPO:er innebär elkrediterna en ny intäktsström som kan stärka kalkylen för publika laddstationer. För drivmedelsbolagen blir det ett flexibelt alternativ till biodrivmedel.
Men systemet kräver nya avtal, mer administration och tydliga gränsdragningar kring vad som räknas som publikt.
– Det finns inget tvång att realisera krediterna. Vill man avstå av klimatskäl står det en fritt. Det är en marknadsfråga, säger Hanna Hanning.
