Inga produkter i varukorgen.
Marknaden agerar först på klimatförändringarna
– Vi kan alla logiskt förstå hotet från klimatförändringen, men det är först då den närmar sig den egna välfärden som vi börjar agera.
Det säger Torbjörn Olsson, omvärldsanalytiker på Länsförsäkringar. Han menar att det är marknaden som först kommer att identifiera klimatförändringarna som ett verkligt hot.
Milda vintrar, svåra översvämningar och nu senast stormen som härjade i sydsverige i januari väcker ofta frågan om det vi ser är en följd av en pågående klimatförändring. Svaret är aldrig enkelt, men att vänta på det definitiva beskedet är heller inte nödvändigt.
– Vi kan inte vänta tills forskarna har bevisat effekterna av den pågående klimatförändringen, säger Torbjörn Olsson. För oss är det nog att det finns en risk för fler översvämningar, fler svåra stormar och så vidare. Vi måste kartlägga riskerna och börja agera nu, betonar han och konstaterar samtidigt att framtida scenarier, även om det handlar om ett perspektiv på 50 år, är viktigt att planera för redan nu.
Risk för översvämning
Att vara med och tydliggöra riskerna med klimatförändringen är därför en självklarhet för Länsförsäkringar som aktivt jobbar med att öka medvetenheten och informera exempelvis kommuner om vad klimatförändringarna konkret kan innebära. Bolaget samarbetar också med SMHI i ett projekt där man tittar på hur klimatförändringar kan påverka områden med översvämningsrisk. Här, menar han, är det viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och kartlägger hur exempelvis en höjning av vattennivån med en halv meter påverkar kommunens kartbild.
– När det gäller bostadsbyggande och andra långa planeringsverksamheter är det viktigt att redan nu göra säkerhetsanalyser och exempelvis inte planera bostadsområden där det finns risk för framtida översvämningar, säger Torbjörn Olsson. De hus som byggs nu kommer ju att stå där när riskbilden kan ha ändrats väsentligt.
Inser inte problemen
Hotet mot vår miljö är något som han tycker att vi alla borde ta på större allvar, men påpekar samtidigt att det ironiskt nog blir marknaden och inte politikerna som först kommer att uppmärksamma klimathoten. Hot som ligger lågt bort i tid och rum uppmärksammar vi inte, men när det inte längre går att resa på skidsemester i Schweiz på grund av snöbrist eller när huset återigen står i vatten efter vårfloden hamnar också klimatfrågan i fokus.
– Den egna ekonomin är en stark drivkraft, konstaterar han. Samtidigt är vi som människor rätt cyniska och tar inte till oss problemen förrän de drabbar oss själva och vår ekonomi.
