LRF:s nya hållbarhetsexpert: Jag klimatstrejkade och fick böter

Från vattenfrågor och en internationell spelplan till LRF och gröna näringar. Steget kan tyckas långt, men så är det inte, enligt Jens Berggren. I juni börjar han sin nya tjänst som hållbarhetsexpert på LRF.

– Det är snarare ”back to the roots”. Jag är agronom i botten. I mitt huvud hänger det ihop, det är insikter som jag har fått när jag arbetade med biståndsarbete för länge sedan. Vill man bättra på världen så är det bra mat och bra vatten man ska jobba med, säger han.

Klimatstrejkade och fick böter

Under sin karriär har han även hunnit med att klimatstrejka, vilket resulterade i dagsböter för att han och kamraterna hindrade trafiken. Istället för att sitta utanför riksdagshuset satte de sig på vägen för att stoppa bilarna mer direkt. Det lyckades uppenbarligen inte, och nu arbetar han med klimatfrågan på andra sätt.

– Klimatförändringarna innebär enorma utmaningar. Känslan är att Sverige har både goda naturförhållanden och goda kunskaper om hur klimatförändringarna ska hanteras. Ändå ser vi nu hur gräs- och skogsbrandssäsongen växer ihop. Vi får det besvärligt i framtiden, men relativt sett kommer vi undan väldigt lätt, säger han.

Att arbeta med klimatanpassning är förstås inte hela svaret.

– Sverige har ett av världens bästa skogs- och lantbruk. De gröna näringarna är helt nödvändiga för att klara av de här utmaningarna, säger han.

Branschen har svängt i hållbarhetsfrågan

Han menar att LRF har genomgått en omsvängning när det gäller attityden till hållbarhetsfrågor.

– När jag började läsa till agronom så betraktades man som en ”miljömupp” och många tyckte att man lade sig i. Nu upplever jag en stor omsvängning. Man ser hållbarhet som en möjlighet, som en fördel för branschen. Det känns otroligt spännande.

Jordbruket är ju en av de branscher som ännu inte lämnat in någon färdplan för fossilfrihet?

– Jag tror att den är på väg. LRF är så stort att det är svårt att se på alla medlemmar som en enda bransch. Det finns redan företag som är klimatpositiva medan andra har det svårare, säger han.

Han ser det som sin största utmaning att lära sig frågorna. För branschens del ser han problem i den politik som förs, och skillnaden mellan besluten i riksdagen och i mataffären.

– Svensk lantbrukspolitik handlar ofta om hårda krav, men sedan när vi röstar med plånboken i affären gör vi helt andra val. Man säger att det ska vara lätt att göra rätt, men i det här fallet är det både svårt och dyrt att göra rätt just nu.

Många stora utmaningar

Klimatanpassning, kunskapsuppbyggnad och lönsamheten i branschen är andra utmaningar att ta tag i.

– Jag ska hjälpa och stödja medlemmarna, stötta dem. Men också lyfta blicken – hur påverkas systemet som helhet? Sedan är det också en stor uppgift att få omvärlden att förstå hur fruktansvärt viktiga de här medlemmarna är och vilken nytta de gör.

Läs mer: Tre hållbarhetschefer berättar: Här är utbildningarna som tagit oss till toppen