Inga produkter i varukorgen.
Lista: Här är resonemangen som bromsar klimatpolitiken
Kommunikation De flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå är stödet för statliga klimatåtgärder långt ifrån självklart. En ny studie visar att vissa sätt att resonera om klimatet kan undergräva viljan till politisk handling, även hos personer som accepterar problemet.
Joakim Kulin. Foto: Umeå Universitet/ Adobe Stock
Attityder och argument som bromsar klimatpolitiken handlar inte alltid om att förneka klimatförändringarna. I stället kan det röra sig om resonemang som erkänner problemet men samtidigt gör att politiska åtgärder framstår som mindre brådskande eller mindre rimliga.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det framgår av en ny studie av Joakim Kulin vid Umeå universitet och Ekaterina Rhodes vid University of Victoria. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Politics och bygger på en webbenkät med drygt 1 500 respondenter i USA.
Forskarna utvecklade 48 enkätfrågor som skulle fånga hur utbredda olika klimatfördröjande resonemang är. Frågorna grupperades i tolv diskurser som tidigare identifierats i forskningen, till exempel teknikoptimism, individualism och argument om att andra länder bör gå före.
Resultaten visar att flera av dessa resonemang är relativt vanliga i den amerikanska opinionen. I vissa fall instämmer upp mot hälften av respondenterna i påståenden som speglar de olika diskurserna.
Forskarna analyserade också hur dessa attityder hänger ihop med stödet för klimatpolitik. Dels undersöktes om respondenterna tycker att den amerikanska staten bör göra mer genom lagar och politiska beslut för att motverka klimatförändringar. Dels mättes stödet för konkreta styrmedel, som koldioxidskatt, förbud mot nya bensinbilar och statliga investeringar i ren energi.
Analysen visar att vissa typer av resonemang tydligt hänger samman med svagare stöd för statliga klimatåtgärder. Särskilt gäller det argument som flyttar ansvaret till andra aktörer eller som framställer politiska styrmedel som problematiska.
Samtidigt visar studien att alla klimatfördröjande diskurser inte fungerar på samma sätt. Resonemang kopplade till teknikoptimism och individualism har i stället ett positivt samband med stödet för klimatpolitik.
Forskarna betonar att studien visar statistiska samband och inte kan fastställa vad som orsakar vad. Men resultaten pekar på att vissa typer av argumentation i klimatdebatten kan spela en roll för hur starkt stödet för politiska åtgärder blir.
Lista: Här är attityderna som bromsar klimatpolitiken
- Whataboutism
Argumentet att ett land inte bör agera före andra stora utsläppsländer. I studien är detta resonemang starkast kopplat till svagt stöd för klimatpolitik. - No sticks, just carrots
Föreställningen att staten bör använda incitament och frivillighet snarare än regleringar och krav. - Appeal to social justice
Resonemang där klimatpolitik främst framställs som något som riskerar att drabba låginkomsttagare eller andra utsatta grupper. - All talk, little action
Uppfattningen att landet redan gör tillräckligt genom klimatmål och ambitioner. - Free rider excuse
Argumentet att utsläppsminskningar i ett land mest gynnar andra och därför inte är meningsfulla.
