NÄR SVERIGE FÖRBJÖD amalgam år 2009 trodde många att problemet med kvicksilver i tandvården var löst. Men i klinikernas rör och avloppssystem finns rester kvar – och det som inte syns är farligast. Det vattenlösta kvicksilvret passerar rakt igenom dagens amalgamavskiljare och vidare ut i reningsverken. Därifrån sprids det antingen via slam på åkrar eller ut i våra vattendrag, där det omvandlas till det extremt giftiga metylkvicksilvret.
Efter amalgamförbudet: Svensk lösning stoppar kvicksilverläckaget
Sustaintech Det börjar i munnen men slutar i våra sjöar. Femton år efter amalgamförbudet rinner fortfarande kvicksilver ut från svenska tandvårdskliniker. Nu tar en svensk teknik sig an det dolda giftet – och gör affär av att rena bort det.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Många tandvårdskliniker har betydligt högre kvicksilverutsläpp än vad tung industri får släppa ut. I vissa fall 10–100 gånger högre än industrins gränsvärden, säger Johan Björkquist, vd för cleantech-bolaget Atium.
ATIUM, SPRUNGET UR forskning vid Chalmers tekniska högskola, har utvecklat en elektrokemisk process som fångar upp det vattenlösta kvicksilvret direkt i avloppsflödet. Lösningen fungerar som ett komplement till dagens amalgamavskiljare och installeras enkelt på befintliga system.
Innovationen, som rent krasst ser ut som en vanlig låda, fungerar ungefär som en kvicksilvermagnet, säger Johan Björkquist.
– Vi sätter en spänning på elektroder i vattnet, vilket gör att kvicksilverjonerna binds i en stabil legering med metallen. På så sätt fångar vi upp den lösta fraktionen som annars skulle gå rakt ut i avloppet, säger han.

TILL SKILLNAD FRÅN traditionella system kräver enheten varken extra service eller driftstopp. Installationen tar omkring 15 minuter och kan göras av samma leverantörer som redan hanterar amalgamavskiljare.
Bakom den till synes enkla konstruktionen finns flera års forskning. Resan började i ett labb på Chalmers tekniska högskola, där några doktorander började undersöka hur elektrokemi kunde användas för att binda tungmetaller i vatten – ett spår som snart visade sig ha praktiska möjligheter. Industrin hade redan avancerade system, men de var för stora och dyra för mindre verksamheter som tandvårdskliniker.
– Vi såg ett glapp mellan forskningen och verkligheten. Tekniken fanns, men inte i ett format som gick att använda i vardagen, säger Johan Björkquist.
MED STÖD FRÅN Chalmers Ventures och Vinnova byggde gruppen en första prototyp. Den testades tillsammans med Folktandvården och Sweden Recycling, och resultaten blev bättre än väntat. Det gav grönt ljus för en kommersiell lansering våren 2025.
I dag har Atium vuxit från ett forskningsprojekt till ett bolag med ett tiotal anställda och partners som kan installera, serva och samla in avfallet över hela landet. Nu börjar resultaten synas i verkligheten.
Fakta
Kvicksilver i tandvården
ATT TANDVÅRDEN fortfarande står för stora kvicksilverutsläpp beror på ett arv från amalgamets tid. Under decennier användes fyllningsmaterialet, som består till hälften av kvicksilver, i miljontals tänder. Även om användningen förbjöds 2009 sitter stora mängder kvar – i både patienters fyllningar och i rören under klinikerna. När gamla lagningar byts ut lossnar rester som löses upp i vattnet och följer med ut i avloppet.
DAGENS amalgamavskiljare fångar fasta partiklar, men inte det vattenlösta kvicksilvret – den fraktion som är mest giftig. Det innebär att osynliga joner rinner vidare till reningsverken, där de antingen fastnar i slammet eller når sjöar och hav.
EN RAPPORT från Göteborgs reningsverk Gryaab visar att tandvården står för omkring 40 procent av allt kvicksilver som kommer in till Ryaverket – mer än all industri tillsammans. Ett gram räcker för att förorena en miljon liter vatten, och när ämnet väl hamnar i naturen kan det omvandlas till metylkvicksilver som tas upp av fisk och sprids i näringskedjan.

UNDER 2023–2024 TESTADES tekniken på fyra svenska kliniker – tre inom Folktandvården och en privat.
Resultaten är tydliga: varje klinik sänkte sina utsläpp med omkring 10 000 mikrogram kvicksilver per dag. Totalt fångades cirka 19 miljoner mikrogram under året – tillräckligt för att förorena 19 miljoner liter dricksvatten enligt EU:s gränsvärde.
– Eftersom vi är sista steget i kedjan vet vi att allt vi fångar upp annars hade hamnat i avloppssystemet. Det visar att lösningen är mycket effektiv för att stoppa utsläppen vid källan, säger Johan Björkquist.
Pilotresultaten bekräftas även av publicerad forskning 2025. Flera regioner inom Folktandvården följer nu utvecklingen – och enligt Atium har 11 av landets 21 regioner redan efterfrågat tekniken, tillsammans med privata kedjor som Smile.
Kvicksilver är ett globalt prioriterat miljögift. WHO klassar ämnet som ett allvarligt hälsohot eftersom exponering kan skada hjärnans och nervsystemets utveckling, särskilt hos foster och barn. Trots det är dagens kommunala reningsverk inte byggda för att ta hand om metaller.
– De ska inte hamna där från början. När kvicksilvret når reningsverket hamnar det antingen i slammet, som används som gödsel, eller så går det rakt ut i vattendragen. Därför är det avgörande att fånga upp det redan vid källan, säger han.
ATIUM SER OCKSÅ ett växande intresse från reningsverkens uppströmsgrupper, som söker lösningar för att minska utsläppen innan de når anläggningarna. Det ligger i linje med både miljöbalkens försiktighetsprincip och EU:s vattendirektiv, som skärper kraven på att minska farliga ämnen vid källan.
Det kvicksilver som fångas upp tas om hand som farligt avfall av aktörer som Stena Recycling och Sweden Recycling, vilka redan hanterar avfallet från amalgamavskiljare. På så sätt sluts kretsloppet – från uppfångning till säker destruktion.
Tekniken säljs som en tjänst, där klinikerna betalar en fast årsavgift på 10 000–20 000 kronor. Priset inkluderar installation, service och avfallshantering.
– Många kliniker föredrar en löpande driftkostnad framför att köpa utrustning. Vi har utformat modellen för att vara så enkel som möjligt, säger Johan Björkquist.
ATIUMS NÄSTA UTVECKLINGSFAS handlar om att skala upp tekniken till fler sektorer, bland annat gruv och återvinningsindustrin.
– Vår vision är att rena vattnet från tungmetaller där utsläppen uppstår, oavsett bransch. Tekniken har potential att användas mycket bredare än i tandvården, säger han.
Fakta:
Atium
ATIUM är ett Göteborgsbaserat cleantechbolag sprunget ur forskning på Chalmers tekniska högskola. Företaget grundades med målet att kommersialisera ny forskning om elektrokemisk metallrening.
SEDAN STARTEN 2019 har Atium tagit steget från labb till klinik. Under 2023–2024 testades deras jonavskiljare på fyra tandvårdskliniker, där varje enhet i snitt fångade upp fem miljoner mikrogram kvicksilver per år. Produkten lanserades 2025 och säljs genom etablerade aktörer som Sweden Recycling, med affärsmodellen ”rening som tjänst” – där installation, drift och avfallshantering ingår.
VISIONEN ÄR ATT skapa en ny standard för hållbar tandvård, och på sikt utvidga tekniken till andra branscher som gruvdrift och återvinning.


