Klimatpolitiska rådet: Sverige missar klimatmål med nuvarande politik

Enligt rådet har utvecklingen gått åt fel håll trots tidigare varningar. Redan i förra årets rapport pekades 2025 ut som ett avgörande år för att stärka politiken, men i stället har nödvändiga beslut skjutits upp och genomförandet av tidigare åtgärder varit begränsat. Endast omkring hälften av insatserna i regeringens klimatpolitiska handlingsplan från 2023 har lett till konkreta beslut.

– Den här mandatperiodens politik har varit otillräcklig sammantaget och faktiskt försämrat möjligheten att nå klimatmålen. Det finns inget utrymme kvar att skjuta beslut på framtiden, säger Olof Johansson Stenman under presskonferensen.

Tydliga brister finns inom transportsektorn, där styrmedel har försvagats. Det har enligt rapporten bidragit till långsammare elektrifiering, ökat trafikarbete och större användning av fossila drivmedel. Samtidigt har kostnadseffektiviteten i den nationella klimatpolitiken minskat, bland annat till följd av sänkt koldioxidprissättning och en mer ryckig politik.

Rådet lyfter även att förutsättningarna för energisystemet har utvecklats ojämnt. Möjligheterna att investera i ny kärnkraft har förbättrats, medan villkoren för andra fossilfria kraftslag har försämrats. Energieffektivisering har dessutom haft låg prioritet under mandatperioden.

– Vi kan öka Sveriges säkerhet ännu mer genom att kraftfullt ordna att fortsätta minska importberoendet av fossila bränslen. Rådet menar att ett robust samhälle kräver ett starkt och konsekvent klimatledarskap, säger Åsa Persson under presskonferensen.

Trots bristerna framhåller Klimatpolitiska rådet att det fortfarande är möjligt att nå klimatmålen. Det kräver dock kraftfulla och tidiga beslut under nästa mandatperiod, särskilt för att klara målen till 2030. En ny klimatpolitisk handlingsplan behöver vara mer konkret och genomförbar än tidigare, och i stor utsträckning bygga på redan utredda förslag.

– Vi förutsätter ett skyndsamt riktat beslut kring den här överenskommelsen så att klimatomställningens aktörer får den långsiktighet och förutsägbarhet som de efterfrågar, säger Åsa Persson under presskonferensen.

Rapporten betonar också att klimatfrågan måste ses i ett bredare säkerhets- och samhällsperspektiv. Den globala uppvärmningen fortsätter samtidigt som världen blivit mer osäker, med ökade kostnader för extremväder och växande geopolitiska spänningar. Enligt rådet är detta inte ett skäl att minska ambitionerna, utan tvärtom ett argument för starkare och mer konsekvent klimatpolitik.

Helena Dyrssen (L) är stadssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet och närvarade på rapportsläppet i stället för vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L). 

Regeringen och dess klimatpolitik har fått en del kritik i samband med denna rapport. Håller du med om kritiken? 

– Jag tycker inte vi har fått kritik, vi delar de bedömningar som Klimatpolitiska rådet gör, att det behövs ytterligare åtgärder för att man ska nå både våra nationella mål och EU-mål. Så jag upplever inte kritik utan mer som en vänlig beskrivning att det behövs mer politik. Den bedömningen delar vi, säger hon till Miljö & Utveckling. 

Johan Britz är ju inte på plats i dag. WWF har riktat kritik mot det och menar att det inte tyder på bra ledarskap. Vill du bemöta det? 

– Den som har haft ansvar för klimatpolitiken under den här mandatperioden är ju Romina Pourmokhtari. Hon har tagit emot rapporten och har delvis studerat den innan hon gick på sin föräldraledighet, säger hon.