Klimatanpassning en fråga mellan stolarna

Almedalen Klimatförändringarna börjar synas, även i Sverige. Men frågan om klimatanpassning faller mellan departement, lagar och ekonomiskt ansvar.

– Det som triggar är dödsfall eller stora skador. Tyvärr är det svårt att arbeta proaktivt med frågan, vi människor agerar bäst i kris.

Det säger Ulf Moback, landskapsarkitekt i Göteborgs stad, under seminariet Hur rustar vi våra städer inför klimatförändringarna? Och vem betalar? under Almedalsveckan.

Han berättar att de har beräknat kostnader för att säkra centrala delar av Göteborg, något som i runda slängar skulle kosta runt tio miljarder kronor.

När det kommer till klimatförändringar och klimatanpassning har även försäkringsbranschen en roll att spela. Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring menar att deras roll är att ersätta skador och att de i Klimat- och sårbarhetsutredningen samlade branschen som kom fram till att de vill fortsätta kunna försäkra, trots att andra länder överväger att inte göra det när det gäller naturskador.

– Men andra måste syssla med själva anpassningsfrågan, säger han. Det finns nu en risk att vissa fastigheter konsekvent kommer att drabbas av översvämningar, åtgärder för detta måste kommunerna ta tag i.

Men det är svårt att nå kommunerna i frågan, anser Staffan Moberg. Han berättar att de har fört en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en att de inte vill styra enskilda kommuner.

– Jag saknar agerande från regeringens sida. De har lagt sig platt i det fortsatta klimatarbetet.

”Utse ansvarigt departement”

I Klimat- och sårbarhetsutredningen som kom 2007 föreslogs det finansiering för att jobba med frågan, men det har inte hänt något menar Sofia Ahlroth, miljöekonom på Naturvårdsverket.

– Vi förordade ett nytt klimatanpassningsanslag men det har vi inte sett något av. Vi ville också förlänga kommunernas ansvar från 10 till 20 år så det handlar om långsiktig planering och finansiering, säger hon.

– Det finns till och med politiker som menar att det ändå inte skulle hända något under deras mandatperiod, säger Staffan Moberg om politikernas ovilja mot att förbjuda strandnära byggen.

Så vad behöver hända för att frågan ska få större gehör? Stort bakslag som dödsfall eller stora kostnader tror som sagt Ulf Moback och hänvisar till när tunnelbanan i Prag stod still i ett halvår på grund av översvämningar. Sofia Ahlroth pekar på att frågan nu delas av flera departement och lätt faller mellan stolarna.

– Man måste utse ett ansvarigt departement. Ekonomiska styrmedel är också att föredra, dock brukar det fungera sämre när det gäller långsiktiga förändringar. Jag förespråkar också skarpare lagstiftning, exempelvis att ta med det i Plan- och bygglagen och en VA-lag.

– Det är miljöbalken, ja ett helt batteri av lagar som behöver gås igenom, tillägger Ulf Moback.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.