Inga produkter i varukorgen.
Stor studie: Därför är beteendeförändringar avgörande för att nå klimatmålen
Forskning
Att enbart fokusera på teknikutvecklingen i den gröna omställningen räcker inte för att nå Parisavtalets klimatmål. Det krävs också beteendeförändringar på bred front, konstaterar forskare från sju länder i en stor studie.
– I debatten missar man det, säger huvudförfattaren Oksana Mont till Miljö & Utveckling.
Nu efterlyser de att politiker, företag och organisationer tar ett större ansvar.
Foto: Pressbild/Adobe Stock.
I takt med att den gröna teknikutvecklingen går framåt, växer behovet av livsstilsförändringar. För att nå Parisavtalets 1,5 gradersmål räcker det inte med att de produkter vi köper har producerats på ett hållbart sätt, utan vi behöver också se över mängden produkter vi köper och ändra våra sätt att leva. Att enbart fokusera på teknikutvecklingen kan till och med vara kontraproduktivt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det konstaterar Oksana Mont, professor i hållbar konsumtionsstyrning vid Lunds universitet. Hon leder miljöforskningsprojektet EU 1,5°C Lifestyles, som drivs av nio forskningsinstitut i sju länder. På torsdagen publicerades forskningsresultaten.
– I Europa har vi redan investerat mycket i teknik, nu behöver vi ändra våra beteenden. I debatten missar man det här. Politiker som jobbar med miljöfrågor är ofta ingenjörer. Beteendevetare anses vara mer fluffiga, och som inte kommer med några konkreta förslag. Men det stämmer inte, utan det finns mycket konkret man kan göra, säger Oksana Mont till Miljö & Utveckling.
Som stöd för sin tes, refererar Oksana Mont till en studie från Leiden University, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Direct. Den visar att 55 procent av det europeiska arbetet mot att nå Parisavtalets 1,5 gradersmål beroende av ny förbättrad grön teknik. 45 procent hänger på förändringar i människors levnadsvanor. I resten av världen är 75 procent beroende av teknologins framgång.
– Det visar på behovet av att vi i Europa nu måste rikta ljuset mot beteendeförändringar, säger Oksana Mont.
Ett huvudresultat från forskningen är att det är avgörande att samhället tar ansvar för att stötta medborgarna att göra hållbara livsstilsval. Som ett stöd åt beslutsfattare har de publicerat ett policydokument med fyra strategier för att driva på utvecklingen.
Fakta
Rekommendationer till beslutsfattare
EU:s 1,5° Lifestyles-projekt föreslår fyra strategier för att hantera utmaningarna med att främja hållbara livsstilar i en tid präglad av kriser och polariserad politik:
1.Integrera ekosocial rättvisa. För att skapa en rättvis omställning till 1,5°-livsstilar är det avgörande att minska ojämlikheter. Genom progressiv beskattning, tillgång till hållbara resurser för alla och stöd till utsatta grupper kan ingen lämnas utanför. Detta stärker både miljömässig och social rättvisa och underlättar omställningen.
2.Bygga nya koalitioner. För att motverka särintressens inflytande behövs breda samarbeten mellan olika aktörer, såsom regeringar, civilsamhället och företag. Dessa koalitioner kan skapa gemensam kraft och påskynda systemförändringar.
3.Förändra samhällsberättelser genom riktad kommunikation. Genom utbildning, mediekampanjer och berättelser kan hållbara livsstilar kopplas till värden som gemenskap, hälsa och ekologisk balans. Projektet betonar vikten av att omforma samhällsberättelser för att göra hållbara livsstilar både relaterbara och attraktiva.
4.Omdirigera och dela ansvar. För att undvika det nuvarande ”ansvarspingpong”, där aktörer skjuter över ansvaret på varandra, måste ansvar delas mellan medborgare, regeringar, civilsamhälle och företag. Transparens, tydliga uppdrag och verktyg som konsekvensanalyser kan stödja detta.
Genom att adressera dessa områden erbjuder projektet en vägkarta för att navigera i komplexa politiska landskap och skapa systematiska livsstilsförändringar i linje med 1,5°-målet.
En av åtgärderna är att komma bort från ständig tillväxt, där forskarna menar att BNP prioriteras över miljöhänsyn och socialt välmående, och därmed driver på ohållbar konsumtion. Andra stora utmaningar som de lyfter är motstridiga politiska styrmedel och starka särintressen från fossilberoende industrier. Enligt forskarna påverkar det politiska beslut och förhindrar nödvändiga förändringar. Ytterligare ett område, som Oksana Mont framhåller, är hur man väljer att bygga samhället.
– Köpenhamn har exempelvis bra utbyggda cykelbanor, vilket har gjort att människor cyklar mer och åker mindre bil. Vill man att färre ska ta flyget, krävs det en modern, punktlig och billig tågtransport. Nu är det väldigt svårt att åka tåg, särskilt mellan länder i Europa, säger hon.
Grön teknologi kan leda till ökade utsläpp
Ett för ensidigt fokus på teknologin i den gröna omställningen kan vara kontraproduktivt, menar Oksana Mont och pekar på det som i klimatsammanhang kallas rekyleffekten. Det innebär att en effektivisering leder till en minskning inom ett område men en ökning inom ett annat, som på totalen innebär ökade koldioxidutsläpp.
– Det kan vara att man köper en elbil och sparar pengar, som man sedan använder för att flyga till Thailand med, säger hon.
En annan teori som Oksana Mont framhåller är moral-licensing. Det innebär att människor köper en hållbar produkt, som exempelvis en tröja på second hand, och därefter tänker att de har en ”moralisk rättighet” att köpa en ny tröja.
– I Sverige har vi sett en ökad acceptans när det kommer till second handkläder. Samtidigt konsumerar vi också mer nyproducerade kläder. Då spelar det ju ingen roll att vi köper mer second hand, säger hon.
Efterlyser större ansvar från beslutsfattare
Slutligen understryker Oksana Mont behovet av att politiker, organisationer och företag tar ett större ansvar för att ändra beteenden hos människor. Och det behöver inte alltid vara så svårt, fortsätter hon.
– Det sociala trycket är väldigt starkt. Det kan handla om att företag begränsar antalet flygresor för sina medarbetare, eller att bara servera vegetarisk mat. Det kan kännas störigt för många i början, men det går snabbt att normalisera alternativa beteenden. Om människor inte kan ändra sig själva på individnivå, behöver vi skapa förutsättningar för det, avslutar hon.
