Kinas dubbla roll för klimatet: släpper ut mest – och vill ta ledarroll under omställningen

– Kina har en tendens att underlova och överleverera, säger Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.

Förnybar energi byggs ut i rekordtakt, och inför Cop30 lämnade Kina för första gången in en nationell klimatplan som innehåller absoluta utsläppsminskningsmål. Senast år 2035 ska Kina ha minskat sina utsläpp med 7–10 procent.

Vill ses som klimatledande

En analys från forskarnätverket CREA visar att grön energi stod för omkring 10 procent av Kinas BNP 2024.

– Kinas president Xi Jinping levererade själv Kinas nya klimatmål tidigare i år på FN:s klimattoppmöte . Att Xi själv är involverad har ett högt symbolvärde, och visar att klimatet anses viktigt och står högt på Kinas agenda, säger Lisa Zhang.

Hon konstaterar att Kina försöker etablera sig som en klimatledande nation.

– Jag tror att man ser en enorm chans att bli en föregångsnation.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, är inne på något liknande. I ett mejl till Miljö & Utveckling skriver han att han tror att Kina ser tydliga synergier mellan att få en starkare marknadsdominans/geopolitisk makt och utsläppsminskningar i Kina:

”De sitter på den ”nya oljan” i form av grön teknologi som ger konkurrenskraftiga fördelar i form av lägre kostnader för till exempel vätgas, el och transporter”.

Klimatsårbarhet bidrar

Filip Johnson är professor i energisystem vid Chalmers, och konstaterar att utvecklingen har rusat.

– Kina har investerat enorma mängder i förnybar elproduktion, vind och sol och fordonsindustrin. Jag menar för 15 år sedan så skulle ingen ens komma på tanken att köpa en kinesisk bil. Men nu är de ju marknadsledande när det gäller elbilar.

De senaste åren har Kinas fastighetssektor, som tidigare varit en stark motor för landets tillväxt, bromsat kraftigt. Samtidigt pekar flera ekonomiska analyser från bland annat Internationella energimyndigheten och Internationella valutafonden på att grön industri – solceller, elbilar och batterier – har blivit en av få sektorer med snabb tillväxt, vilket gör den central i Kinas ekonomiska politik.

Utöver att Kina ser affärsmässiga fördelar med klimatomställningen är det också en riskavvägning, menar både Svante Axelsson och Lisa Zhang.

– Kina är väldigt klimatsårbart. Ökade havsnivåer skulle slå väldigt hårt mot Kina. Och Kina är så pass stort att det de gör kan få reell effekt. Kina släpper ut ungefär 30 procent av världens växthusgaser och har bidragit till 90 procent till tillväxten av koldioxidutsläpp sedan 2015. Så om de kan reducera sitt koldioxidutsläpp så har det en direkt påverkan på hela landet – och också på resten av världen, säger Lisa Zhang.

Landet påverkas också av en inhemsk opinion. Under mitten av 00-talet till mitten av 10-talet skapade luftföroreningar protester.

– Det var oerhörda luftföroreningar, landföroreningar och vattenföroreningar. När man inte kan se två, tre meter framför sig för att det är så mycket luftföroreningar, då blir det väldigt konkret på ett sätt som det kanske inte är för länder som Sverige, konstaterar Lisa Zhang.

– Kina är ju en enpartistat. Det är dåligt för partiet om det är mycket folklig ängslan, missnöje och protester. Det är ju någonting som en auktoritär stat inte vill ha. Så att få bukt med utsläppen är ju också att på ett sätt förbättra regimstabiliteten.

Trots stora investeringar i ”gröna” sektioner ska man ha i minnet att det investeras mer i fossila sektorer än förnybara, påpekar Filip Johnson. Det gäller både i Kina och globalt.

Svensk industri splittrad

För Kina är den gröna industrin en väg ur fastighetskris och svagare konjunktur. För EU är den både möjlighet och hot.

– Det går jättefort med elektrifieringen i Kina. De producerar massor av elbilar och ny elproduktion. Risken är att Europa hamnar på efterkälken, särskilt om vi backar från vår klimatpolitik, säger Filip Johnsson.

För svensk industris del är synen på Kina splittrad, skriver Svante Axelsson. Vissa branscher ser möjligheter: Scania öppnar ellastbilsfabrik i Kina för att ”träna” och hänga med i Kinas snabba utveckling inom elfordon och autonom teknik. Andra oroas för snedvriden konkurrens, särskilt genom Kinas tungt subventionerade stål och batteriproduktion.

Svante Axelsson påpekar att han tror att EU tjänar på att bibehålla samarbete med Kina: ”Tror inte att framtiden för EU är att minska samarbetet med Kina men att det kommer att förändras i sitt innehåll. De var här i Sverige och lärde sig av oss nu är det dags med lärande i retur.”