PFAS-planen för företag – detta gäller nu och detta kan ändras

Planen innehåller även uppdrag om tillsyn, ekonomiska styrmedel samt PFAS i avfall och avloppssystem. Några färdiga krav på företag presenteras inte inom dessa områden.

Detta gäller nu

PFAS begränsas i livsmedelsförpackningar

Sedan den 12 augusti 2026 begränsar EU:s förpackningsförordning hur mycket PFAS som får förekomma i livsmedelsförpackningar.

Förpackningar som innehåller PFAS i koncentrationer över de fastställda gränsvärdena får inte släppas ut på EU-marknaden. Företagen ska genom teknisk dokumentation visa att förpackningarna uppfyller kraven.

Enligt handlingsplanen är syftet att den avsiktliga användningen av PFAS i livsmedelsförpackningar ska upphöra.

Reglerna införs inte genom den svenska handlingsplanen utan gäller redan enligt EU:s förpackningsförordning. Regeringen tar upp dem som en del av den samlade regleringen av PFAS.

Tillsyn pågår vid brandövningsplatser

Naturvårdsverket ska under 2026 och 2027 leda och samordna en nationell tillsynskampanj vid brandövningsplatser. Kampanjen gäller platser där PFAS riskerar att förorena vattentäkter eller andra särskilt känsliga områden.

Tillsynskampanjen har beslutats sedan tidigare och ingår i den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken för perioden 2026–2029.

Den berör främst verksamheter och aktörer som ansvarar för brandövningsplatser. Handlingsplanen anger inte vilka enskilda verksamheter som ska omfattas.

Detta är föreslaget

Svenskt förbud kan börja gälla 2028

Regeringskansliet har tagit fram ett förslag om att förbjuda PFAS i vissa konsumentprodukter.

Förslaget omfattar:

• kläder och skor
• impregneringsmedel för kläder och skor
• kosmetiska produkter
• köksredskap
• skidvalla

Förbudet föreslås börja gälla den 1 januari 2028. Förslaget har redan remitterats och är alltså inte en ny åtgärd som presenteras för första gången i handlingsplanen.

Regeringen bedömer att Sverige bör införa ett nationellt förbud i väntan på en bred begränsning inom EU. Enligt handlingsplanen finns fungerande alternativ till PFAS i de berörda produktgrupperna, och regeringen anser därför att användningen inte är nödvändig.

När motsvarande begränsningar börjar gälla inom EU är avsikten att den svenska regleringen ska upphävas.

Det breda EU-förbud som förbereds inom kemikalielagstiftningen Reach väntas enligt regeringen inte leda till lagstiftning förrän om ytterligare något eller några år. Därefter tillkommer en övergångsperiod.

Detta kan ändras framöver

Företagens PFAS-användning ska granskas

Kommuner och länsstyrelser planerar att inom ramen för den nationella tillsynsstrategin kontrollera verksamheters användning av PFAS.

Tillsynen ska omfatta:

• om användningen är tillåten
• hur verksamhetsutövare arbetar med att ersätta produkter som innehåller PFAS
• hur verksamhetsutövare följer miljöbalkens produktvalsprincip

Handlingsplanen preciserar inte vilka branscher eller företag som ska kontrolleras. Den anger inte heller när denna del av tillsynen ska inledas.

Regeringen anser att tillsynen av PFAS-förorenade områden behöver bli mer enhetlig. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att utveckla den nationella samordningen och tillsynsvägledningen.

Ekonomiska styrmedel ska utredas

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om ekonomiska styrmedel för PFAS. Utredningen ska analysera inom vilka områden sådana styrmedel kan användas för att:

• främja utfasningen av PFAS
• minska fortsatt spridning
• minska människors exponering

Utredaren ska också lämna förslag på lämpliga styrmedel. Uppdraget ska redovisas senast i november 2027.

Handlingsplanen anger inte om det kan handla om skatter, avgifter eller andra ekonomiska styrmedel. Den pekar inte heller ut vilka produkter, verksamheter eller företag som skulle kunna omfattas.

Som skäl för utredningen anger regeringen att principen om att förorenaren betalar inte får tillräckligt genomslag på PFAS-området.

Den omfattande och diffusa spridningen gör det enligt regeringen svårt att fastställa vilka aktörer som orsakat en förorening. Regeringen konstaterar att kostnaderna därför kan hamna på större verksamhetsutövare, trots att de inte ensamma har orsakat problemen. Om ingen ansvarig verksamhetsutövare kan identifieras kan staten behöva betala för åtgärderna.

PFAS i avfall och schaktmassor ska kartläggas

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att sammanställa och uppdatera information om PFAS i avfallsströmmar. Myndigheten ska vid behov också föreslå nationella åtgärder.

Uppdraget ska särskilt behandla hanteringen av PFAS-förorenade schaktmassor. Naturvårdsverket ska identifiera problem och vid behov utveckla eller förbättra vägledningen. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2028.

Regeringen uppger att PFAS finns i nästan alla avfallsfraktioner eftersom ämnena förekommer i många produkter och industriprocesser. Enligt handlingsplanen behöver kunskapen öka om PFAS-innehållet i olika avfallsslag och om hur ämnena sprids genom avfallshanteringen.

Kartläggningen kan få betydelse för bland annat avfallsverksamheter och företag som hanterar schaktmassor eller lämnar material till återvinning. Några nya krav på dessa verksamheter införs dock inte genom handlingsplanen.

Regeringen bedömer samtidigt att PFAS försvårar omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi. Enligt planen kan PFAS i återvunnet material sänka materialets värde och motverka användning i produkter av hög kvalitet.

Källor i avloppssystemen ska identifieras

Naturvårdsverket ska tillsammans med andra berörda myndigheter kartlägga hur PFAS kommer in i och sprids från avloppssystemen.

Arbetet ska bland annat ge mer kunskap om vilka primära källor som tillför PFAS till spillvatten- och dagvattenledningar. Myndigheten ska även identifiera åtgärder som kan minska spridningen genom avloppsvatten och avloppsslam.

Uppdraget löper till 2029 med årliga delredovisningar.

Regeringen konstaterar att det fortfarande saknas kunskap om vilka PFAS som finns i avloppsvatten, i vilka koncentrationer de förekommer och hur spridningen genom avloppssystemen förhåller sig till andra spridningsvägar.

Några nya utsläppskrav på företag presenteras inte i planen. Naturvårdsverket kan däremot föreslå nationella åtgärder inom ramen för uppdraget.

Planen inför inga nya generella företagskrav

Den nationella handlingsplanen är till stor del en samlad redovisning av tidigare beslutade regler, förslag, budgetsatsningar och myndighetsuppdrag.

För företag innebär planen i korthet:

• Begränsningen av PFAS i livsmedelsförpackningar gäller redan.
• Ett nationellt förbud i fem grupper av konsumentprodukter föreslås från den 1 januari 2028.
• Företagens användning och utfasning av PFAS ska granskas inom den nationella tillsynen.
• Ekonomiska styrmedel ska utredas, men några konkreta förslag finns ännu inte.
• PFAS i avfall, schaktmassor och avloppssystem ska kartläggas och kan senare bli föremål för nya åtgärder.

Handlingsplanen skapar därmed inga nya generella skyldigheter som företag omedelbart måste börja följa. Flera av myndighetsuppdragen kan däremot resultera i förslag om nya styrmedel, åtgärder eller vägledningar under de kommande åren.