Sverige kommer att nå alla klimatmålen, och regeringen lägger mer pengar än den rödgröna regeringen någonsin har gjort inom klimat- och miljöområdet. Det var budskapet från Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) när de presenterade budgetens klimatredovisning.
Forskare om miljöbudgeten: ”Regeringen blåljuger”
Politk
Regeringen säger att de lägger mer pengar på miljöbudgeten än den rödgröna regeringen någonsin har gjort. Det stämmer inte, hävdar miljöforskaren Mikael Karlsson som beskriver presentationen av miljöbudgeten som ett faktamässigt magplask.
– Regeringen står där och blåljuger. Det är demokratiskt förkastligt och legitimerar klimatförnekare, säger han.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Men när den 3176 sidor långa budgeten på torsdagen presenterades, och siffrorna redovisades svart på vitt, går det att dra en helt annan tolkning. Klart står att anslagen till klimat och miljö minskar. Totalt satsas 16,4 miljarder, jämfört med 19,6 miljarder 2024.
Mikael Karlsson, miljöforskare vid Uppsala universitet, är skarpt kritisk till hur regeringen väljer att presentera siffrorna.
– Regeringen blåljuger. Det är demokratiskt förkastligt och legitimerar klimatförnekare. För det handlar inte om värderingar eller om politisk debatt och retorik, utan om regelrätta medvetna faktafel, säger han till Miljö & Utveckling.
Faktafel om rödgröna budgetar
Det är flera påståenden Mikael Karlsson menar är felaktiga. Det första påståendet om den rödgröna regeringens budget. ”UO20 i BP25 är större än samtliga budgetar som S/MP-regeringen lagt på klimat- och miljöområdet” står det på den powerpoint-presentation som regeringen visade upp under pressträffen.
Men i tilläggsbudgeten som lades fram våren 2022 föreslog regeringen nästan 24,8 miljarder kronor på klimat, miljö och natur, vilket är den högsta siffran någonsin. Alltså långt mer än de 16,4 miljarder som regeringen nu föreslår.
Miljö & Utveckling har sökt Romina Pourmokhtari (L), men hon har i skrivande stund inte återkommit med ett svar. Däremot förklarar hennes pressekreterare att regeringen utgått från vad den förra regeringen fått igenom, och inte vad de har lagt fram. Hon pekar på att den budgeten fick avslag, och att det i stället blev en M- KD- och SD-budget som gick igenom och som sedan gjorde att Miljöpartiet avgick.
Mikael Karlsson menar att det är ett argument som inte håller, och vidhåller att Romina Pourmokhtari har fel.
– Visst avslogs eller ändrades vissa av den förra regeringens budgetförslag. Men det är Pourmokhtari själv som valt att jämföra sin budget med de budgetar som den förra regeringen la fram. Då ligger hon långt efter tilläggsbudgeten 2022, som avslogs, men också avsevärt under budgetpropositionen för 2022, som riksdagen efter viss sänkning slog fast till knappt 21 miljarder. Detta är inte en fråga om tolkning, utan om tydliga siffror, säger han.
Kritiserar debattartikel om satsning på värdefull natur
Mikael Karlsson lyfter ytterligare ett exempel där han menar att regeringen vilseleder om miljöbudgeten. Det handlar om en debattartikel i Aftonbladet där Tidöpartierna skriver att de lägger 100 miljoner kronor extra per år på satsningar för att stärka naturreservat. Det finns under punkt 1.3 i miljöbudgeten. Men under en annan punkt, 1.14, om skydd av värdefull natur, där naturreservat är helt centrala, noterar Mikael Karlsson att regeringen samtidigt sänker anslaget med fem gånger så mycket, 500 miljoner.
– Det är inte direkt en lögn. Men det ger en felaktig bild när de i själva verket minskar ett anslag till naturreservat mycket mer än vad de skryter om att de ökar ett annat anslag till naturreservat, säger han.
Regeringens pressekreterare menar att det handlar om två helt skilda olika områden som inte är jämförbara.
Kritik för ”siffertrixande”
Utöver de exempel som Mikael Karlsson lyfter har regeringen fått kritik för hur man presenterat sin klimatredovisning.
Regeringen hävdar att alla klimatmål kommer att nås, samtidigt som Naturvårdsverket gör en annan bedömning i sitt underlag där de hävdar att riskerar att missa målen. Regeringen har i sin kalkyl utgått från ett av Naturvårdsverkets mer optimistiska scenarion, samt att de kan tillgodoräkna ett tidigare överskott från EU:s handel med utsläppsrätter.
”Ett faktamässigt magplask”
Mikael Karlssons kanske viktigaste poäng, som han framfört vid upprepade tillfällen sedan regeringen tillträdde, är att man prioriterar ner klimatet och miljön. Något han menar visar sig på nytt i budgeten för 2025.
– Statsbudgeten i stort ökar, men miljöbudgeten minskar i absoluta tal, ungefär med 3 miljarder. Det visar svart på vitt att regeringen inte prioriterar klimatet och miljön. Och det är just därför det inte håller när Pourmokhtari står och säger att regeringen satsar mer.
Avslutningsvis säger Mikael Karlsson att han hade önskat att regeringen var tydligare med vad de prioriterar.
– Hade hon haft ryggrad hade hon sagt att regeringen skär ner för att den prioriterar annat. Givetvis har olika partier olika värderingar och gör olika prioriteringar, men när budgetens förlorare antyder att en sänkning av en redan sänkt budget ligger på en rekordnivå så blir det ett faktamässigt magplask i miljöpolitiken av en grad som jag nog inte sett på 30 år, avslutar han.
Miljö & Utveckling har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).