Inga produkter i varukorgen.
Internationell klimatmärkning på gång
Klimatmärkningens vara eller icke vara diskuteras alltjämt. Nu visar en färsk undersökning att åtta av tio konsumenter vill ha klimatmärkta livsmedel. Dessutom ska en internationell standard för klimatmärkning av varor tas fram.
Krav och Svenskt sigill arbetar för fullt med att ta fram en klimatmärkning av livsmedel. Som ett led i projektet har en undersökning av konsumenternas intresse för en klimatmärkning gjorts.
Undersökningen som utfördes av ARS Research visar att åtta av tio vill ha en klimatmärkning. Två av tre säger att en sådan märkning kommer att påverka deras handling ur klimatsynpunkt och varannan säger sig vara beredd att betala mer för dessa produkter.
Undersökningens resultat ska nu analyseras och Krav och Svenskt sigills projekt fortsätter med fokus på en utformning som ska passa konsumenternas behov och önskemål.
ISO vägleder
Det är inte bara de redan nämnda organen som arbetar med en klimatmärkning. Flera olika initiativ har tagits fram för både varor och tjänster. Men märkningarna baseras på olika beräkningsmetoder, vilket gör det svårt att jämföra dem.
Av den anledningen beslutade deltagarna under ett internationellt ISO-möte i slutet av juni att en internationell standard för klimatmärkning ska tas fram.
SIS kommer att representera Sverige i arbetet och standarden kommer att bygga på ISOs erfarenheter av att ta fram standarder för livscykelanalyser och miljödeklarationer.
Standarden ska fungera som vägledning och kunna användas för alla som vill klimatmärka och klimatdeklarera sina varor och tjänster.
Ett första utkast till ISO-standarden för klimatmärkning beräknas vara färdigt i januari 2009.
Miljöanpassade kostråd
Att livsmedelsproduktionen står för nästan en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser tål att upprepas. Också här hänger mycket på konsumenterna, som genom sina matval kan minska utsläppen.
Av den anledningen har miljöanpassade kostråd blivit en del i Livsmedelsverket miljömålsarbete. Livsmedelsverket har i samarbete med Naturvårdsverket låtit experter från Sveriges Lantbruksuniversitet ta fram ett underlag som belyser hur olika typer av livsmedel belastar miljön.
Underlaget har sedan diskuterats med bland annat myndigheter, livsmedelsbranschen samt konsument- och miljöorganisationer och utifrån det har Livsmedelsverket dragit ett antal preliminära slutsatser.
Aspekter som vägts in i miljöanpassningen är klimatpåverkan, biologisk mångfald, påverkan på odlingslandskapet, övergödning och användning av växtskydd.
Livsmedelsverkets slutsatser är ännu inte färdiga råd, utan utgör en grund för det fortsatta arbetet med att ta fram miljöanpassade kostråd. Arbetet beräknas vara klart vid årsskiftet.
