Det är Ursula von der Leyens viktigaste klimatbesked

Kommissionen avser därför att presentera nya förslag för snabbare tillståndsprocesser. Projekt som bedöms vara av strategiskt intresse för EU ska kunna hanteras betydligt snabbare.

Ursula Von der Leyen lyfte också arbetet med att minska företagens administrativa börda. Enligt henne väntas kommissionens tolv så kallade omnibusförslag minska den administrativa kostnaden med omkring 17 miljarder euro per år. Hon efterlyste samtidigt åtgärder från medlemsländerna för att motverka att nationella regler går längre än EU-lagstiftningen kräver, så kallad överimplementering.

Elektrifiering ska minska beroendet av fossil energi

De höga energipriserna pekades ut som ett hot mot Europas industriella konkurrenskraft. Ursula Von der Leyen hänvisade till EU:s tidigare beroende av rysk gas och till kostnaderna för importerade fossila bränslen i samband med konflikten kring Hormuzsundet.

För att minska beroendet vill kommissionen öka produktionen av energi inom Europa. Hon nämnde bland annat förnybar energi, kärnkraft och biometan, och betonade att inriktningen ska vara teknikneutral.

Målet är att fördubbla elens andel av Europas energianvändning till 2040. Enligt Ursula von der Leyen skulle det kunna minska EU:s kostnader för import av fossila bränslen med 260 miljarder euro per år.

Samtidigt pekade hon ut elnäten som en flaskhals. Under förra året installerades mer än 80 gigawatt förnybar kapacitet, medan motsvarande sex gånger så stor kapacitet väntar på att anslutas till näten. Hon efterlyste därför snabbare nätanslutningar, ökade investeringar och mer energilagring.

– Låt oss kort sagt göra Europas framtid elektrisk. Det är ett måste, sade Ursula von der Leyen.

Ny europeisk aktör för kritiska råvaror

EU:s beroende av Kina för kritiska råvaror var en annan fråga i talet. Enligt Ursula von der Leyen är Europa till mer än 80 procent beroende av Kina för flera kritiska råvaror och till 90 procent för vissa sällsynta jordartsmetaller.

Kommissionen vill därför inrätta ett nytt europeiskt organ för kritiska råvaror. Det ska hjälpa EU att köpa in och bygga upp lager av material som behövs till bland annat elbilar, halvledare, batterier, ren teknik och försvarsindustrin.

Hon kopplade frågan till både industrins konkurrenskraft och Europas säkerhet. Samtidigt sade hon att EU kommer att använda sina handelspolitiska verktyg för att försöka minska det stora handelsunderskottet mot Kina.

Slår fast att klimatmålen ligger fast

Ursula Von der Leyen beskrev den gångna sommaren som ”sanningens sommar” och räknade upp konsekvenser av bränder, värme och torka. Enligt de uppgifter hon presenterade hade 660 000 hektar mark brunnit, omkring 12 miljoner ton grödor gått förlorade och värmeböljorna orsakat mer än 35 000 ytterligare dödsfall. Hon tog också upp överhettade sjukhus och äldreboenden samt sjunkande vattennivåer i flera stora europeiska floder.

– Det här var de varmaste sommarmånaderna någonsin, men troligen de svalaste av de år som ligger framför oss, sade hon.

Hon konstaterade att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Hon medgav att klimatomställningen är komplicerad och att åtgärder kan behöva justeras, men slog fast att EU ska hålla fast vid sina klimatmål.

Nytt ramverk för klimattålighet

Enligt Ursula von der Leyen behöver utsläppsminskningar och klimatanpassning genomföras parallellt och förstärka varandra. Hon meddelade att kommissionen nästa månad ska presentera ett nytt ramverk för klimattålighet.

Inom ramen för arbetet ska EU identifiera 100 av Europas mest sårbara områden. Riskerna ska bedömas, liksom på vilken nivå de bör hanteras. Ambitionen är enligt Ursula von der Leyen att involvera hela samhället, ned till den lokala nivå där många anpassningsåtgärder genomförs.

Hon pekade också ut klimatanpassningsteknik som en växande marknad för europeiska företag. Som exempel nämnde hon torktåliga grödor, översvämningsskydd och energieffektiv kylning.

Försäkringsallians ska täcka klimatrelaterade skador

Endast omkring 25 procent av förlusterna vid katastrofer i Europa täcks i dag av privata försäkringar, enligt de uppgifter Ursula von der Leyen presenterade. Det innebär enligt henne att nationella budgetar ofta får bära kostnaderna när skador inträffar.

Kommissionen ska därför inrätta en allians för klimatförsäkringar. Syftet är att minska försäkringsgapet, men hon lämnade inga närmare uppgifter om hur alliansen ska utformas eller finansieras.

Hon aviserade också förslag om förbättrad riskhantering och försäkringsskydd inom jordbruket.

Europeisk plan mot värmeböljor

Kommissionen ska inom kort presentera en europeisk plan för värmeböljor. Ursula von der Leyen pekade bland annat på behovet av bättre system för tidiga varningar och stärkt beredskap inom hälso- och sjukvården.

Planen ska också beröra klimatanpassning och kylning i städer samt stöd till grupper som är särskilt utsatta för höga temperaturer.

Nytt initiativ för Europas vattenförsörjning

Vattenbrist beskrevs som en risk för jordbruket, små och medelstora företag, energisystemet och leveranskedjorna. Hon uppgav att nästan en av fyra liter som transporteras genom Europas vattenledningar försvinner, huvudsakligen genom läckage.

Kommissionen ska därför lägga fram ett nytt europeiskt vatteninitiativ. Hon motiverade satsningen med vattnets betydelse för både industrin och livsmedelsförsörjningen, men utvecklade inte vilka konkreta åtgärder initiativet ska innehålla.

Överväger en europeisk brandbekämpningsflotta

De europeiska skogs- och markbränderna blir enligt Ursula von der Leyen intensivare, vanligare och mer geografiskt spridda. En grupp erfarna brandmän och aktörer inom räddningstjänsten har därför fått i uppdrag att granska Europas beredskap och förebyggande arbete.

Arbetet ska bland annat omfatta civil-militär samordning och behovet av nya gemensamma resurser. Gruppen ska även lämna förslag om en framtida europeisk flotta för brandbekämpning.

AI-satsningar ska använda mindre energi

Artificiell intelligens var det andra området som hon beskrev som en avgörande brytpunkt. Hon betonade både möjligheterna med tekniken och riskerna kopplade till bland annat cybersäkerhet och alltmer avancerade självlärande modeller.

Europa behöver enligt henne bygga ut sin egen beräkningskapacitet för att minska sitt tekniska beroende. Kommissionen ska presentera förslag på hur detta kan ske på ett rent och effektivt sätt.

Ursula von der Leyen pekade också ut fem sektorer där EU vill påskynda användningen av industriell AI: hälsa, transporter, jordbruks- och livsmedelssektorn, avancerad tillverkning samt försvar och rymdverksamhet. Nya initiativ inom dessa områden ska presenteras i november.

– Vi vill att AI ska skapa mer värde, med större ansvar, till lägre kostnad och med mindre energianvändning, sade hon.