De vill demokratisesra världens hållbarhetsdata

DEN IDEELLA ORGANISATIONEN Our Commons Foundation som står bakom Open Sustainability Index sitter i Norrsken House i Stockholm och har som mål att skapa en värld där varje individ och organisation har fri tillgång till den hållbarhetsinformation de behöver för att fatta informerade beslut och bidra till planetens och samhällets välmående. Plattformen fungerar som en global, öppen crowdsourcad databas, likt en ”Wikipedia för hållbarhetsdata”, som ska erbjuda transparent, verifierbar och jämförbar hållbarhetsdata. Fokuset ligger främst på företagens utsläppsdata.

Grundaren till Open Sustainability Index, Petter Palander, berättar att det handlar om att demokratisera hållbarhetsinformation.

– Syftet med Open Sustainability Index är att demokratisera hållbarhetsdata och göra den tillgänglig för alla, både för läsare och de som rapporterar.

PRECIS SOM WIKIPEDIA kan vem som helst lägga in ett företags hållbarhetsdata i databasen. Tanken är att skapa en samlad punkt för all hållbarhetsdata. Data som i dag är utspridd och svår att få tillgång till.

– Det finns många företag som redovisar hållbarhetsdata som klimatdata, miljödata och jämställdhetsdata, men det finns ingen samlad plats där all den informationen är lättillgänglig, säger Petter Palander.

Enligt Petter Palander finns det flera incitament för organisationer att lägga in sin hållbarhetsdata i databasen.

– Om ett företag till exempel har bättre hållbarhetsmål än sina konkurrenter vill de naturligtvis visa upp det. Vår förhoppning är att företagen själva lägger in sin data. Till exempel, om ett företag i modebranschen ser att deras konkurrenter har data i indexet, men de själva har bättre mål, kan det motivera dem att lägga in sin egen data för att framstå som mer hållbara.

PROJEKTET ÄR GLOBALT och Petter Palander menar att allmänheten, konsumenter, forskare och företag, ja de flesta, har ett intresse av att jämföra hållbarhetsdata.

– Konsumenter kanske vill veta vilken klädproducent som släpper ut minst koldioxid, eller vilket hotell som har bäst jämställdhet. Företag kan använda datan för att göra leverantörsbedömningar baserat på hållbarhetsmål. Om ett företag har som mål att minska sina utsläpp med 80 procent till 2030, vill de så klart använda sig av leverantörer med liknande mål.

DET HAR, OCH är, fortfarande väldigt svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar mellan företag. Något som bland annat EU har försökt hantera genom att införa obligatorisk hållbarhetsredovisning med tydliga krav på ramverk. I och med CSRD som trädde i kraft för stora företag den 1 januari och snart kommer att innefatta mindre företag så fortsätter det EU:s arbete ytterligare.

– Jämförbarhet är absolut en utmaning, men vi använder oss av GHG-protokollet, GRI, ESRS och CSRD som grund för rapporteringen. Vi fokuserar på specifika datapunkter som klimatdata, avfallsdata, materialdata och jämställdhetsdata. Bolag som inte redovisar enligt dessa standarder kan inte jämföras på samma sätt. Om ett företag till exempel bara redovisar utsläpp i scope 1 och 2, men inte scope 3, kan de inte jämföras med företag som redovisar alla kategorier.

EN ANNAN SAK som skiljer företags klimatredovisning kan vara om de redovisar sina utsläpp i absoluta tal eller som intensitet. Ett företag som växer kraftigt kan, om de redovisar utsläppsintensitet, hävda att de minskar sina utsläpp trots att utsläppen i absoluta tal ökar.

– Därför tar vi hänsyn till både absoluta utsläppstal och intensitetsutsläpp.

Open Sustainability Index lanserades i början av maj. Just nu har databasen data från cirka 530 företag i 60 branscher från 28 länder. För att komma i gång har Petter Palander och hans kollegor själva manuellt fört in informationen från företagen.

– Vi började med de största företagen och jobbar nu nedåt i storlek.

Hur ofta uppdateras datan?

– Vi samlar in företagens e-mailadresser för att påminna dem att uppdatera sin data årligen. Dessutom håller vi koll på deras hållbarhetsrapporter online för att automatiskt hämta in nya data. Företagen uppmuntras att lägga in sina siffror i indexet när de är färdiga med sina redovisningar.

REDAN I DAG samlas den typ av data som används i Open Sustainability Index av organisationer som CDP och vinstdrivande så kallade ESG-ratingföretag. Ratingföretagens förpackade data säljs dyrt, främst till investerare som kapitalförvaltare, som vill hålla ordning på hållbarhetsprestandan i sina portföljbolag.

– Vi vill göra hållbarhetsdata mer tillgänglig och öppen, till skillnad från de flesta andra som tar betalt för den. Vår data är gratis för allmänheten, så länge den inte används kommersiellt. Ett av våra mål är att skaka om ESG-marknaden genom att erbjuda ett mer öppet och tillgängligt alternativ.

Open Sustainability Index har hittills finansierats av oss grundarna och den hållbarhetsbyrå där Petter Palander jobbar, The Climate Action Agency. Planen framåt är att få intäkter genom bidrag från individer, NGO:s och stiftelser, samt företagslicenser för företag som använder datan i kommersiellt bruk.

Petter Palander berättar att man har stora förhoppningar på att använda AI i för att hantera de stora datamängderna som krävs, även om det än så länge inte ingår i projektet.

– Vi är förberedda för att använda AI i framtiden. Idag verifierar vi data manuellt, men vi hoppas kunna automatisera detta med AI som kan läsa in och verifiera data från pdf-filer. Målet är att man i princip bara behöver länka till en pdf, så kan AI:n läsa in och verifiera datan.

För att projektet Open Sustainability Index verkligen ska fungera krävs att fler engagerar sig. Det behövs kort och gott ett globalt genomslag.

Vad är era kommunikationsstrategier för att sprida projektet?

– Vi har många idéer. Vi planerar bland annat att göra analyser av olika branscher och samarbeta med andra plattformar för att exponera vår data. Vår kod är öppen och vem som helst kan bygga vidare på det med Creative Commons Sharealike-licens. Vi hoppas att andra också kommer att bidra och utveckla vidare på vårt arbete.