Så blev Icebugs omställningsplan ett ledande exempel

Det svenska skoföretaget Icebug var snabba på bollen. I mitten av oktober blev företaget först i världen med att offentliggöra en omställningsplan som följer FN:s rekommendationer för att nå nettonollutsläpp. Rekommendationerna har tagits fram av FN:s expertgrupp för netto noll-åtaganden och är en checklista på totalt tio punkter.

Enligt Icebugs vd David Ekelund var det ett självklart val att göra omställningsplanen öppen för allmänheten.

– Alldeles för mycket hållbarhetsarbete pågår i det dolda. Antingen för att man vill visa en perfekt image utåt, eller för att man använder hållbarhetsvinster som en konkurrensfördel. Vår princip är att alltid vara öppna och transparenta. Planen är långt ifrån perfekt, men genom att offentliggöra den hoppas vi att andra kan lära sig av oss, och att vi kan lära oss av andra, säger han.

Omställningsplanen har tagits fram med stöd av Exponential Roadmap Initiative, som samlar aktörer som vill driva på omställningen med målet att halvera de globala utsläppen till 2030. Johan Falk, initiativets medgrundare och vd, säger att Icebug har en omställningsplan som ligger i framkant.

– En omställningsplan handlar inte om traditionellt rapporteringsarbete eller CSR-arbete. Den måste vara förankrad på styrelsenivå, vd-nivå, integreras i inköp, affärsutveckling, produktutveckling och i alla andra funktioner i hela bolaget. Alla de delarna har Icebug i sin omställningsplan. Den är helt integrerad i bolagets affärsstrategi och tydligt kopplad till Parisavtalets 1,5-gradersmål, säger han.

Så vilka är då Icebugs tips? David Ekelund säger att det första steget är att fundera över om produkten de skapar är något som människor överhuvudtaget behöver.

– När vi har kommit fram till att människor ändå behöver skor, så kollar vi på vilka material vi använder. Vad de har för påverkan, vilka processer vi använder, hur mycket energi de drar och hur den energin ser ut. Vårt största avtryck, ungefär 85 procent, sker innan produkterna lämnar fabrikerna i Vietnam där vi tillverkar våra skor. Därför behöver vi jobba mest där.

Vad har ni gjort konkret för att minska ert avtryck?

– Vi har jobbat med att byta material till en högre grad återvunnet material. Vi har också slutat med konventionell infärgning av syntettyget. Det innebär att man badar vita tyger i stora kemikaliebad som för det mesta hettas upp med kol, vilket är en stor klimatbov, säger David Ekelund.

Därtill berättar David Ekelund att företaget arbetar med energieffektivisering, samt att de installerat solceller på taken till fabrikerna i Vietnam. Solcellerna, säger han, kan stå för upp till 50 procent av produktionens elbehov. Han berättar också att företaget försöker använda de mest klimatvänliga transportalternativen, samt säkerställa att produkterna de säljer används av slutkonsument.

– Vi har ett ansvar att se till att de produkter som vi säljer också används. Därför behöver de vara slitstarka och hålla länge. Det kan ge effekt på systemnivå genom att kunderna inte köper lika många skor, säger han.

Men trots alla åtgärder, uppger David Ekelund att företaget inte på egen hand kan nå målet om att halvera sina utsläpp till 2030, jämfört med basåret 2015.

– Det är mycket som ligger utanför vår kontroll. Tittar vi på produktionen så kan vi ta ungefär hälften av energin som behövs från solcellerna på fabrikernas tak. Resten måste vi ta från nätet i Vietnam. Problemet är att det i nuläget varken finns ett politiskt upplägg, eller en nätleverantör som gör det möjligt att köpa ren el, säger han.

En annan svår nöt att knäcka säger han är behovet av värme för att skapa mellansulor.

– För det behöver vi köpa in el som omvandlas till värme. Det var ganska länge sedan vi fasade ut kol, så nu är det en blandning av biomassa och naturgas. Det blir mindre koldioxid, men är inte koldioxidfritt, säger David Ekelund.

Vad kan ni göra för att påverka resten av samhället?

– Vi är ett ganska litet företag, men vi kan ha ett tydligt önskemål och visa att vi är beredda att betala extra när det exempelvis finns möjlighet till mer miljövänlig sjöfartstransport. Genom att stötta och följa den teknikutveckling som finns kan vi visa att vi är redo att gå framåt med saker som ger tydliga förbättringar, säger han.

Icebugs nya omställningsplan är enligt David Ekelund inte helt olik deras hållbarhetsrapport. Men han säger att den ger företaget bättre vägledning, och ger svar på en rad frågor som tidigare varit blinda fläckar.

– Jämfört med vår hållbarhetsrapport, där vi visar vad vi gör och hur vi presterar, går omställningsrapporten djupare in på vad som krävs systemnivå. Den är mer specifik och tydlig med när vi ska vara i mål med olika åtgärder, samt hur det ska gå till. Den kollar också på vad som krävs av andra system och aktörer för att vi ska lyckas.

Johan Falck på Exponential Roadmap Initiative, uppmanar andra företag att ta fram sina egna omställningsplaner för att inte halka efter i utvecklingen. För att skapa en bra och trovärdig omställningsplan kräver flera år av gediget hållbarhetsarbete, menar han.

– Att sätta upp en omställningsplan tar kanske två till tre veckor, men det ligger kanske fem till sex års arbete bakom. Nu kommer krav på omställningsplaner både från finansiella institutioner och på sikt även från lagstiftningen. Så det är otroligt viktigt att företag förstår det, och startar upp det här arbetet, avslutar han.