Gräva ner ett sätt att vinna tid

Globalt sett väntas energiförbrukningen öka i framtiden och därmed även utsläppen av koldioxid. Därför är en av framtidens viktigaste miljöfrågorna hur vi kan begränsa koldioxidutsläppen. Ungefär 85 procent av världens energi kommer från fossila bränslen och det kommer att ta lång tid att ställa om det globala fossilbaserade energisystemet. En lösning för att vinna tid kan vara uppsamling och lagring av koldioxid. Redan idag kan man samla och lagra koldioxid med befintlig teknik, och i USA har man redan tekniken i kommersiellt bruk.

Passar bäst för stora anläggningar

Tekniskt handlar det om att man avskiljer den bildade koldioxiden från övriga utsläppsgaser. Avskiljningen sker genom att utsläppsgaserna ”tvättas” med ett absorptionsmedium. När koldioxiden väl är uppsamlad kan man transportera den i flytande form via pipeline eller tanker för lagring i antingen i underjordiska geologiska formationer eller i haven. 

Men av ekonomiska skäl är det lämpligast att uppsamlingen av koldioxid sker vid stora anläggningar, huvudsakligen elkraftverk, värmeverk och processindustrier, så att en ekonomiskt rationell hantering av den uppsamlade gasen blir möjlig.

Utvecklingsarbete pågår i Norge

Utvecklingsaktiviteter kring, och kommersiella tillämpningar av teknik för att samla och lagra koldioxid finns redan idag och bygger på en lagring i uttömda olje- och gaskällor samt i så kallade akvifärer, det vill säga i poröst berg. I USA samlar man upp koldioxid vid stora kraftverk och säljer den sedan vidare till oljebolag. Det är kostnadseffektivt eftersom man när man pumpar ner koldioxid i oljekällor lättare kan utvinna mer olja. Koldioxiden som pumpats ner stannar sedan kvar i oljekällorna. 

På Sleipnerfältet i Nordsjön lagrar norrmännen sedan fem år tillbaka en miljon ton koldioxid per år i en akvifär ungefär en kilometer under havsytan. Där är koldioxiden en restprodukt från reningen av naturgas.

Koldioxidnegativa energisystem

Men det går att ta ett steg ytterligare. Vid IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis i Österrike pågår det forskning om uppsamling och lagring av koldioxid från biobränslen. Med en sådan teknik är det möjligt att åstadkomma energisystem med negativa koldioxidutsläpp. Utsläpp från förbränning av biobränslen ger inte något nettotillskott av koldioxid i atmosfären på grund av att återväxten av biomassa binder lika mycket koldioxid som själva förbränningen av densamma. Om man samlar upp och lagrar koldioxiden från biobränslen får man därför en nettominskning av koldioxidhalten i atmosfären.

Massa- och pappersbruk

För Sveriges del är den tekniken intressantast eftersom vi har relativt få stora punktutsläpp där koldioxid från fossila bränslen skulle kunna samlas upp. I svenska massa- och pappersbruk däremot släpps det varje år ut stora mängder koldioxid från biobränslen. Sveriges förutsättningar att möta framtida koldioxidmål påverkas påtagligt av i vilken utsträckning möjlighetern att samla upp och lagra koldioxid utvecklas och införs i massa- och pappersbruken. Forskningsresultat antyder dessutom att sådan teknik kostnadsmässigt skulle kunna konkurrera väl, jämfört med andra för svenska förhållanden möjliga alternativ, som till exmepel ersättning av bensin och diesel med biodrivmedel.

Metoder att kontrollera global koldioxidbalans:

* Minskning av konsumtionen av energitjänster

* Ökning av effektiviteten i energiomvandling och användning

* Växling till bränslen med lägre kolinnehåll, till exempel från kol till fossilgas

* Ökning av inbindningen i koldioxidsänkor, till exempel skogar, jordar och hav

* Ökning av användningen av energislag med mycket låga koldioxidutsläpp, som exempelvis förnybar energi och kärnkraft

* Uppsamling och lagring av koldioxid som bildas vid omvandling av energiinnehållet i bränslen.