Inga produkter i varukorgen.
Nya EU-krav och svensk handlingsplan driver PFAS-arbetet
Kemikalier Nya EU-krav, växande kunskap och en svensk handlingsplan på gång. PFAS-frågan rör sig snabbt genom både myndigheter och politik – men flera avgörande frågor återstår.
PFAS-fråganhar under de senaste åren seglat upp som ett av de mest omdiskuterade områdena inom kemikalie- och miljöpolitiken. På EU-nivå pågår flera processer som berör ämnesgruppen, samtidigt som den svenska regeringen arbetar med en nationell handlingsplan för PFAS.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En av de nya EU-processerna är direktivet om markövervakning och markresiliens, som antogs i november 2025 och ska genomföras i medlemsländerna. Direktivet handlar i grunden om att EU-länderna ska få bättre och mer jämförbar kunskap om markens tillstånd, bland annat genom övervakning, markhälsobedömningar och register över potentiellt förorenade och förorenade områden.
I direktivet pekas PFAS ut som en grupp markföroreningar där det behövs mer övervakningsdata. Senast den 17 juni 2027 ska EU-kommissionen, tillsammans med medlemsländerna, ta fram en vägledande förteckning över markföroreningar, och medlemsländerna ska lämna sin första rapport senast den 17 juni 2032.
Under våren har Regeringskansliet hållit separata möten med representanter från myndigheter och branschorganisationer som ett led i framtagandet av den nationella handlingsplanen. Enligt Jerker Forssell, ämnesråd och handläggare på klimat- och näringslivsdepartementet enhet för cirkulär ekonomi, kemikalier och strålning, kretsade diskussionerna kring flera av de frågor som länge präglat PFAS-debatten: ansvarsfördelning, tillsyn, sanering och hur kunskapen om föroreningarna ska förbättras.
– De frågor som togs upp var om hur man skulle samverka och lära av varandra, att få en överblick över föroreningar i bland annat grundvatten. Det diskuterades också finansiellt och praktiskt ansvar för sanering, tillsynsvägledning, hur den kunde utvecklas och också utmaningen med att byta ut PFAS inom vissa användningsområden, säger Jerker Forssell.
Han säger att flera myndigheter efterfrågade större möjligheter att pröva nya lösningar.
– Man ville gärna inte bara dela kunskap mellan myndigheterna utan också få till ett mandat att testa och hitta nya lösningar på olika utmaningar.
Fakta
Vad är PFAS?
PFAS är ett samlingsnamn för per- och polyfluorerade alkylsubstanser – en stor grupp syntetiskt framställda kemikalier som används i allt från impregnerade textilier och brandskum till stekpannor, kosmetika och livsmedelsförpackningar.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det över 10 000 identifierade PFAS-ämnen. Gemensamt för dem är att de är mycket svåra att bryta ned i naturen. Flera PFAS-ämnen har också kopplats till negativa effekter på både människors hälsa och miljön.
PFAS förekommer i dag i mark, vatten och levande organismer över hela världen. Spridningen sker under hela ämnenas livscykel – från tillverkning och användning till avfallshantering. Enligt Kemikalieinspektionen kan människor exponeras för PFAS via bland annat mat, inomhusmiljö och förorenat dricksvatten.
Enligt Jerker Forsell lyftes också de problem som många kommuner står inför när det gäller äldre PFAS-föroreningar, till exempel att hantera gamla utsläpp från brandsläckning.
PFAS används bland annat i brandskum, impregnerade textilier, livsmedelsförpackningar och olika typer av industriprodukter. Under senare år har frågan fått ökad uppmärksamhet i takt med att fler föroreningar upptäckts i mark och dricksvatten, både i Sverige och internationellt.
Jerker Forssell beskriver hur PFAS-frågan successivt fått större uppmärksamhet inom myndighetsvärlden. Han hänvisar bland annat till det myndighetsnätverk kring PFAS som bildades 2014. Samtidigt menar han att kunskapen om ämnesgruppen har förändrats kraftigt över tid.
– Ju mer man lär sig om farliga kemikalier, desto mer farligt brukar man finna att de är, tyvärr. Det gäller för PFAS också.
Han säger också att själva PFAS-begreppet successivt har utvidgats.
– Gruppen PFAS har ju breddats hela tiden. Man pratade om kanske några tiotal eller hundra ämnen i början. Nu är det över 10 000 ämnen som räknas in under begreppet PFAS.
Ju mer man lär sig om farliga kemikalier, desto mer farligt brukar man finna att de är, tyvärr. Det gäller för PFAS också.”
I dag regleras PFAS inom flera olika EU-processer och rättsakter. Förutom det nya markdirektivet pågår även arbetet med EU:s kemikaliestrategi och olika begränsningsförslag för PFAS inom unionen.
Jerker Forssell betonar dock att den svenska handlingsplanen är tänkt att vara nationell och fokusera på områden där regeringen har rådighet.
– Den kommer inte handla om genomförandet av EU:s markdirektiv, den har sin egen process.
Samtidigt pekar Kemikalieinspektionen på att spridningen av PFAS kan ske under hela ämnenas livscykel – från produktion och användning till avfallshantering. Myndigheten lyfter också att flera PFAS-ämnen är rörliga i mark och vatten, vilket kan få betydelse för arbetet med att kartlägga och skydda dricksvattentäkter.
Den 23 juli 2026 skickade regeringen ett förslag på remiss om ett nationellt förbud mot PFAS i flera vanliga konsumentprodukter från 2028.
