Inga produkter i varukorgen.
Facket överklagar domen om ”rebellmamman”
Juridik Fackförbundet ST överklagar Stockholms tingsrätts dom i det uppmärksammade målet om den så kallade rebellmamman. Förbundet vill att Arbetsdomstolen prövar var gränsen går för när en statligt anställds engagemang på fritiden kan bedömas utgöra en säkerhetsrisk.
Stockholms tingsrätt slog den 25 juni fast att Energimyndigheten hade rätt att avsluta handläggarens provanställning efter en förnyad säkerhetsprövning, men att myndigheten saknade lagstöd för att stänga av henne från arbetet under de tolv återstående dagarna av anställningen. Handläggaren tillerkändes därför 10 000 kronor i ideellt skadestånd, medan övriga skadeståndsanspråk avslogs.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nu väljer Fackförbundet ST att föra målet vidare.
”Vi måste ha en tydlig praxis för vad som anses vara en säkerhetsrisk och inte. Och när det är rimligt att begränsa grundläggande fri- och rättigheter för statligt anställda”, skriver ST:s ordförande Britta Lejon och förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Målet gäller en handläggare vid Energimyndigheten vars provanställning avslutades våren 2024 sedan myndigheten gjort en ny säkerhetsprövning. Prövningen inleddes efter att myndigheten uppmärksammats på hennes engagemang i klimatnätverket Rebellmammorna. Handläggaren har hävdat att besluten utgjorde repressalier mot hennes grundlagsskyddade yttrande-, mötes- och demonstrationsfrihet.
Tingsrätten bedömde att beslutet att underkänna handläggaren i säkerhetsprövningen och avsluta provanställningen hade stöd i lag och låg inom myndighetens bedömningsutrymme i säkerhetsskyddsfrågor. Däremot ansåg domstolens majoritet att avstängningen under de sista dagarna av provanställningen saknade lagstöd och därför innebar en otillåten inskränkning av hennes grundläggande fri- och rättigheter.
Enligt ST lämnar domen samtidigt flera centrala frågor obesvarade. Förbundet pekar på att domstolen inte prövade var gränsen går för statligt anställdas rätt att engagera sig i samhällsfrågor på fritiden eller hur sådant engagemang ska vägas i säkerhetsprövningar.
Förbundet varnar också för att osäkerheten kring säkerhetsklassade tjänster riskerar att få statsanställda att avstå från att delta i demonstrationer, skriva under upprop eller engagera sig politiskt av rädsla för konsekvenser i arbetslivet.
Genom överklagandet vill ST att Arbetsdomstolen skapar vägledande praxis för hur säkerhetsprövningar ska tillämpas när de kommer i konflikt med grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
