Fortum lyfter med vatten

Om ett rör i det hydrauliska systemet brister, kan det spruta ut flera kubikmeter olja. Olja som hamnar i vattnet och förstör miljön runt kraftverket. Trots omfattande och kostsamma saneringsinsatser är det svårt att helt reparera skadan.

– Nu har jag inte hört talas om en så stor olycka i något av våra kraftverk. Men att det går ut en del spill i vattnet är helt klart, kanske någon hink olja per år här och där, berättar Rolf Johansson.

Han är projektledare på Fortum Service i Karlstad och den som har initierat bolagets första installationer av vattenhydraulik i fem av kraftverken.

Accepterad teknik

Egentligen är det inget nytt att använda vatten istället för olja i hydrauliska system. Det är bara under de senaste hundra åren som oljan varit det dominerande tryckmediet. Oljans egenskaper gör att kraven på komponenterna och materialen i anläggningarna blir lägre. Vatten är hårdare och tenderar därför att slita sönder exempelvis ventiler. Men nu har man kommit underfund med hur det och andra problem kan hanteras.

Företaget Danfoss, som har levererat vattenhydrauliken till Fortum, leder utvecklingen på området. Samtidigt håller tekniken på att återigen vinna bredare acceptans, med nya aktörer på marknaden och ökat intresse både från den akademiska världen och organisationer som traditionellt arbetar med oljehydraulik.

– Den enda baksidan är att de vattenhydrauliska systemen är två till tre gånger dyrare i inköp än de konventionella. De rostfria komponenterna drar upp kostnaden, säger Rolf Johansson och tillägger att prislappen är runt en halv miljon kronor per dammlucka när den gamla hydrauliken ska bytas ut.

På marginalen

Fortum har sedan 2002 installerat vattenhydrauliska anläggningar för att öppna och stänga intags- och utskovsluckor vid fem av kraftverken i mellansverige: Hammarn, Kläggen, Tidavad, Degerfors och Bångbro. Det är en god start, men i praktiken står dessa kraftverk bara för ett par procent av Fortums 250 kraftverk. Därtill har bolaget långt fler dammar med motsvarande hydrauliska system.

– Vi passar på att byta till vattenhydraulik i samband med om- och nybyggnader av luckor eller när det uppstår problem som måste åtgärdas snabbt, förklarar Rolf Johansson, som gör vad han kan för att missionera för vattenhydraulik i Fortums svenska organisation.

– Fler och fler börjar få upp ögonen för fördelarna, men det tar alltid lång tid att implementera nya tekniker, tillägger han.

Ofarlig glykol

Fortfarande används oljefyllda system för hydraulisk styrning inomhus i de åtgärdade kraftverken. Där finns det möjlighet att ta hand om den olja som läcker ut. Vattenhydraulik används bara i de system som är i direkt kontakt med vattnet, där läckage omedelbart hamnar i naturen.

– Det är definitivt värt merkostnaden att slippa sanera oljespill, för att inte tala om värdet av att komma undan den negativa publicitet som en större olycka skulle innebära, säger Rolf Johansson.

De nya hydraulsystemen är fyllda med vanligt kranvatten utblandat med ofarlig propylenglykol, av samma typ som används i en del livsmedel. De ska klara temperaturer ner till minus 40 grader.

///Fakta///

En ren come back

• Vattenhydraulik har en mer än 2000 år lång historia. För hundra år sedan kom de oljefyllda systemen, som sedan dess har dominerat marknaden.

• Idag är vattenhydrauliken på väg tillbaka, den globala tillväxten var 30 procent under det senaste året, och tekniken vinner allmän acceptans.

• Fördelen är en renare miljö, nackdelen högre investeringskostnader.

• London Tower Bridge och en av hissarna i Eiffeltornet drivs med vattenhydraulik.