Inga produkter i varukorgen.
Forskare vill hålla negativa utsläpp utanför EU:s utsläppshandel – föreslår separat system
EU EU står inför ett vägval i klimatpolitiken. Ska negativa utsläpp bli en del av EU:s utsläppshandel? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet säger nej – och föreslår i stället ett separat system som de menar bättre matchar unionens långsiktiga klimatbehov.
Foto: Adobe Stock.
För att nå klimatmålen till 2040 och 2050 måste EU inte bara minska sina utsläpp, utan också ta bort stora mängder koldioxid från atmosfären. EU-kommissionen uppskattar att omkring 350–400 miljoner ton koldioxid behöver tas upp varje år till 2040, varav 50–75 miljoner ton ska vara permanenta upptag genom olika tekniker för koldioxidlagring- och avskiljning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ett av förslagen som diskuteras på EU-nivå är att inkludera så kallade negativa utsläppskrediter i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Men i en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet avråder forskarna från detta. Enligt rapporten kan det leda till att företag väljer att köpa krediter i stället för att minska sina egna utsläpp, samt att biomassa används i för stor utsträckning.
– Dessa problem kan visserligen åtgärdas genom att införa begränsningar på vilken typ och hur många krediter som får användas. Men andra problem kvarstår, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk forskare vid IVL i ett pressmeddelande.
Han lyfter att priset på utsläppsrätter de närmaste fem, tio åren kommer att vara för lågt för att finansiera den teknik som krävs. Dessutom understryker han att stora mängder negativa utsläpp kommer att behövas efter år 2050 för att skapa nettonegativa utsläpp.
– Det är orimligt att enbart deltagarna i EU ETS ska bekosta allt detta, säger Lars Zetterberg.
I stället föreslår IVL ett parallellt system, särskilt utformat för att hantera negativa utsläpp, där ansvaret inte vilar enbart på deltagarna i EU ETS. För att möta industrins behov föreslår forskarna att en begränsad mängd utsläppsrätter fortsätter säljas även efter 2040. Intäkterna från dessa skulle, enligt förslaget, kunna användas för att finansiera EU:s behov av permanenta koldioxidupptag.
– Intäkterna från försäljningen kan räcka för att finansiera det totala behovet av permanenta koldioxidupptag i EU, det vill säga 50 – 75 miljoner ton år 2040, avslutar Lars Zetterberg.
