EUs miljöarbete bromsas av nya medlemmar

Även miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter är av samma åsikt.

– Många av länderna har andra prioriteringar, miljö kommer i andra hand och det gör det svårare att komma till beslut på miljöområdet, konstaterar han.

EU-inträdet tog tid

Tröttheten grundar sig i att många av länderna behövt göra en ordentlig genomlysning av sin miljölagstiftning för att få gå med i unionen. Ett talande exempel är Tjeckien som varit tvungna att lägga in 800 nya direktiv och lagändringar i sin nationella miljölagstiftning (se artikel bredvid).

Vicaire Yannick som jobbar för Greenpeace i Tjeckien är rädd för att Tjeckien, med påtryckningar från landets industri kommer att försöka att sätta käppar i hjulen för en ny starkare miljölagstiftning inom unionen.

– Jag tror att de nya medlemsländerna i Östeuropa kommer att samlas sig som ett block och göra att ny miljölagstiftning tar längre tid att genomföra, säger Vicaire Yannick.

Sämre BNP

Att de nya EU-länderna generellt har ett lägre BNP per capita än de gamla, i vissa fall inte mer än hälften av genomsnittet för unionen, tror både Anders Wijkman och Carl Schlyter påverkar hur de prioriterar. Först välfärd, sedan ren luft och rent vatten.

– Poängen med EU är ändå att alla länder ska ha gemensamma regler, även om ekonomierna ser olika ut. Det är Bryssels sak att driva på och se till att vissa av medlemsländerna inte ställer sig vid sidan av, kommenterar Anders Wijkman.

EUs miljöarbete har gått trögare den senaste tiden. Kommissionen skulle ha kommit med sju nya miljöförslag i år, hittills har de bara presenterat ett. Men man kan inte enbart skylla de nya EU-länderna för att arbetet går trögt. Anders Wijkman tycker också att skillnaden i miljöambition är tydlig mellan södra och norra Europa där sydeuropéerna har lite mer av en ”låt gå” mentalitet. Enligt Carl Schlyter prioriterar inte heller den nya kommissionen miljö lika högt som den gamla.

– Flera personer i den nya kommissionen är av den gamla skolan och sätter miljöfrågorna i andra hand, först kommer tillväxt och forskning. Även de nya ledamöterna i EU-parlamentet är generellt mindre miljöintresserade än under tidigare år, anser Carl Schlyter.

Springer ifrån

Jacqueline Mc Glade, som är chef för Europas miljöbyrå EEA är dock av en annan åsikt. Hon tror inte att de nya medlemsländerna kommer att vara bromsklossar mot en ny starkare miljölagstiftning.

– Tidigare har de legat efter de gamla medlemsländerna på det här området, men det har hänt jättemycket de senaste åren när det handlar om luft- och vattenkvalitet. Jag tror inte att de kommer att sätta käppa i hjulet. De kommer att lära av de gamla medlemsländernas misstag och springa förbi dem, konstaterar hon.

Fakta utvidgningen

Den första maj 2004 fick EU tio nya medlemsländer :

Tjeckien, Estland, Litauen, Malta, Slovenien, Cypern, Slovakien Lettland, Ungern och Polen.

Många av de nya medlemmarna bor i regioner som har en BNP per capita som är mindre än hälften av den genomsnittliga BNPn inom EU.

Nya kandidatländer på tur är Bulgarien och Rumänien som blivit lovade EU-inträde från 2007. Även Kroatien, Makedonien och Turkiet förhandlar om EU-medlemsskap. På längre sikt väntas öven de övriga balkanländerna bli medlemmar.

För att få bli medlemsland i EU måste kandidatlandet ha: En fungerande marknadsekonomi, stabil demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och en förmåga att leva upp till EUs långsiktiga mål.