EU har enats om att förstärka prisbromsarna i det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som från 2028 ska sätta ett pris på utsläpp från vägtransporter och uppvärmning. Syftet är enligt EU att minska risken för kraftiga prisökningar på bränsle och energi när systemet börjar påverka hushåll och företag mer direkt.
EU gör om i nya utsläppshandelssystemet – så ska prischocken undvikas
Dagens M&U EU justerar nu sitt nya utsläppshandelssystem för att minska risken för kraftiga prisrörelser. Enligt EU kan beslutet få stor betydelse för både hushåll och företag när ETS2 införs.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Enligt överenskommelsen ska EU frigöra 40 miljoner utsläppsrätter ur marknadsstabilitetsreserven om priset överstiger 45 euro per ton koldioxid. Det är dubbelt så många utsläppsrätter som i det tidigare förslaget. Mekanismen ska kunna användas två gånger per år, vilket innebär att upp till 80 miljoner extra utsläppsrätter kan tillföras marknaden för att dämpa snabba prisuppgångar.
EU-länderna och Europaparlamentet har också enats om att förlänga marknadsreserven efter 2030. Dessutom ska utsläppsrätter börja släppas ut stegvis när den totala mängden på marknaden sjunker under 260 miljoner, i stället för genom en större engångsåtgärd vid en lägre nivå. Tanken är att skapa ett mer förutsägbart system och undvika plötsliga förändringar i utbudet.
ETS2 skiljer sig från EU:s nuvarande utsläppshandel, som främst omfattar kraftverk och tung industri. I det nya systemet blir det bränsleleverantörer och distributörer som måste köpa utsläppsrätter för de utsläpp som uppstår när deras produkter används. Kostnaderna kan i sin tur påverka priserna på bensin, diesel och uppvärmningsbränslen.
Flera medlemsländer, däribland Frankrike och Tjeckien, har varnat för att höga kostnader kan öka motståndet mot klimatpolitiken. EU planerar därför att använda intäkterna från ETS2 till bland annat stöd för energieffektivisering, bostadsrenoveringar, elfordon och lättnader för ekonomiskt utsatta hushåll. Överenskommelsen måste fortfarande godkännas formellt av EU-länderna och Europaparlamentet innan de nya reglerna kan träda i kraft.


