Dagens M&U 31 mars 2025

EU-kommissionen diskuterar nu fyra sätt att göra det lättare för medlemsländerna att nå klimatmålet för 2040. Förslagen sammanfattas nu i en ny analys av nyhetstjänsten Politico. Ett förslag är att införa en icke-linjär utsläppskurva, där minskningarna sker långsammare i början och snabbare senare. Det skulle innebära högre totala utsläpp under 2030-talet.

Ett annat förslag är att tillåta köp av utsläppskrediter från projekt i andra länder, till exempel inom skogsbevarande eller energieffektiv industri. Ett tredje alternativ är att räkna in mer negativa utsläpp, alltså koldioxid som binds i skog eller fångas in med teknik.

Det fjärde förslaget är att tillåta flexibilitet mellan sektorer – till exempel att utsläppsminskningar inom industrin får väga upp för långsammare framsteg inom jordbruket. Inget av förslagen är beslutat, men de ingår i pågående förhandlingar inför det kommande lagförslaget.

Läs ” EU exploring weaker 2040 climate goal”

USA kräver att franska företag följer Trumps mångfaldsförbud

USA:s regering har, under president Donald Trump, beordrat franska företag med amerikanska regeringskontrakt att följa presidentens order som förbjuder mångfalds-, rättvise- och inkluderingsprogram, DEI. Det avslöjar den franska affärstidningen Les Echos efter att den amerikanska ambassaden i Paris skickat ut kravbrev till de första företagen. Företagen har fått ett frågeformulär kallat ”Certifiering avseende efterlevnad av tillämplig federal antidiskrimineringslag” och ombeds underteckna detta inom fem dagar. 

I ett uttalande till Reuters kallar Frankrikes utrikeshandelsministerium USA:s agerande ”oacceptabelt” och lovar att Frankrike och Europa kommer att försvara sina företag och värderingar. Det är ännu oklart om liknande krav skickats till företag i andra europeiska länder.

Havsutredning föreslår ny lag i Sverige

Utredningen om biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion har nu överlämnats till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Utredningen innehåller förslag på lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda det så kallade BBNJ-avtalet – ett internationellt avtal inom FN:s havsrättskonvention som syftar till att skydda marin biologisk mångfald i det fria havet.

Utredningen föreslår bland annat en ny svensk lag för skydd av biologisk mångfald i internationella havsområden samt ändringar i miljöbalken. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonar att avtalet är ett stort framsteg för miljöskydd globalt, medan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) framhåller att det stärker möjligheten att nå det globala målet om att skydda 30 procent av världshavet till 2030.

I samband med att utredningen presenterades protesterade Greenpeace utanför utrikesdepartementet. Organisationen är kritisk mot Maria Malmer Stenergard för att regeringen, enligt dem, har agerat för långsamt i processen att ratificera avtalet. De varnar för att Sverige riskerar att tappa inflytande i det internationella arbetet med att skydda världshaven. Med en sex meter hög rosa bläckfisk och aktivister utklädda till sjömän uppmanade Greenpeace regeringen att skynda på arbetet.

Läs ”Skydd för biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion”

Här är verktyget som stärker leverantörernas hållbarhetsarbete

Sveriges regioner och Adda lanserar nu en uppdaterad vägledning med kostnadsfria e-utbildningar och mallar för att stötta leverantörer i deras hållbarhetsarbete. Syftet är att göra det lättare för företag att förstå och uppfylla kraven på tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan. Verktyget riktar sig särskilt mot hälso- och sjukvårdens upphandlingar, men kan användas av alla.

Sedan 2010 har regionerna ställt krav på att leverantörer ska minska negativ påverkan på människor och miljö i sina leverantörsled. Den nya vägledningen förklarar vad som krävs för att uppfylla dessa villkor och innehåller praktiska exempel och verktyg.

E-utbildningarna går igenom hur företag kan identifiera och hantera risker, samt upprätta rutiner för att förebygga, begränsa och gottgöra påverkan. Bland de gratis resurser som erbjuds finns också policys, riskbedömningsverktyg, kartläggningsmallar och klagomålsmekanismer.

Ta del av vägledningen

Guide: Flexibilitet i energisystemet avgörande för trygg elförsörjning

Flexibilitet är nyckeln till att Sverige ska ha en trygg och stabil elförsörjning även när det är vindstilla och mulet. Det menar Världsnaturfonden WWF i en ny guide som riktar sig till beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig sektor.

I guiden ”Stabil flexibilitet” argumenterar WWF för att ökad elproduktion inte räcker för att möta framtidens behov. I stället lyfts flexibilitet – möjligheten att anpassa när och hur el produceras, lagras, distribueras och används – som en avgörande komponent i ett fungerande energisystem. Genom smart teknik, som batteriparker, värmelagring, och automatiserad industriproduktion, kan elnätet balanseras även vid låg tillgång på sol och vind.

Guiden innehåller exempel från svenska aktörer, bland annat batteriparken i Ragunda, Mälarenergis smarta elnät i Västerås och stålverket Björneborg Steel som anpassar produktionen efter elpriset.

Läs ”Stabil flexibilitet”

Så kan bättre arbetsmiljö snabba på cirkulär omställning

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet menar att satsningar på arbetsmiljö kan påskynda omställningen till en mer cirkulär ekonomi. I en ny granskning pekar de på att bristande kunskap om arbetsmiljö i återbruks- och återvinningsarbete kan hämma utvecklingen, särskilt inom bygg- och textilsektorn. Trots stor potential för återbruk i dessa branscher förbränns eller deponeras majoriteten av avfallet.

Forskarna konstaterar att arbetslivsfrågor fått lite uppmärksamhet inom forskningen om cirkulär ekonomi i utvecklade länder. För att komma åt problemet efterlyser forskarna bättre samordning av policy mellan miljö- och arbetsmiljöområdena för att förbättra både säkerheten och återvinningen. De lyfter också behovet av utbildningsprogram för att öka kunskapen och säkerheten, samt föreslår att fackliga organisationer och arbetsgivare bör samverka kring cirkulära affärsmodeller. Ökad transparens och samarbete över leverantörskedjor lyfts fram som viktiga faktorer för att lyckas med omställningen.

Läs ”Så kan satsningar på arbetsmiljö påskynda cirkulär omställning”