Dagens M&U 14 november 2024

Vid lunchtid röstar EU-parlamentet om ett nytt förslag för avskogningsdirektivet, EUDR, som trädde i kraft i april 2023. Efter industrins vädjan om mer förberedelsetid föreslog EU-kommissionen att skjuta på införandet med 12 månader. Partigrupperna från mitten till vänster kom överens med kommissionen om att dra tillbaka förslaget om ändringar tillfördes.

Förra veckan bröt Ursula von der Leyens partigrupp, EPP,  överenskommelsen och föreslog att skjuta fram införandet med ytterligare 12 månader. Detta skulle kräva trilogförhandlingar som sannolikt inte avslutas före årsskiftet. Och om inget beslut tas i trilogen träder direktivet i kraft enligt ursprungsplanen den 1 januari 2025, oavsett EPP:s och andra partigruppers önskemål.

– Vi tycker att det är oansvarigt av EPP att lägga den här typen av ändringsförslag så pass nära lagens ikraftträdande. Att kommissionen vill fördröja det hela med ett år har vi ju vetat om. Och även om vi gröna tycker att det är dåligt så lär det få en bred majoritet i parlamentet, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) till Dagens M&U.

Ett ikraftträdande redan vid årsskiftet är villserligen vad De Gröna arbetat för, men Pär Holmgren påpekar att en trilogförhandling ändå skulle genomföras och att man när den var klar skulle behöva hoppa mellan två lagstiftningar.

– Det skulle definitivt straffa näringslivet. Många seriösa företagare har redan tagit in det här i sin planering och sina beräkningar.

Kommentar: Argentinas tillbakadragande skapar befogad oro

Argentinas president Javier Milei, känd för sin skeptiska inställning till klimatförändringar, beordrade på onsdagen landets delegation att lämna FN:s klimatkonferens Cop29 i Azerbajdzjan. Något som har väckt uppmärksamhet och starka reaktioner.

Beslutet kommer definitivt att påverka landets anseende och dess förmåga att delta i framtida globala klimatinitiativ. Beslutet har också lett till interna spänningar inom den argentinska regeringen. Tidigare i år avskedades utrikesminister Diana Mondino efter att Argentina röstat mot USA:s blockad av Kuba i FN, vilket gick emot Javier  Mileis önskan om fullständig anpassning till USA:s politik. Denna händelse, tillsammans med tillbakadragandet från Cop29, indikerar en mer isolationistisk och kontroversiell utrikespolitik under Mileis ledning.

Flera medier kopplar Javier Mileis beslut till det faktum att han hade ett samtal med USA:s tillträdande president Donald Trump på tisdagen. Många befarar nu att Donald Trump uppmanar andra länder att omvärdera sitt engagemang i internationella klimatavtal. Oron för vad som händer den 20 januari när Donald Trump tillträder som president är högst befogad.

Jon Röhne, chefredaktör på Miljö & Utveckling

Marie Baumgarts: Framtiden behöver modiga hållbarhetsledare

Det händer mycket inom företagetens hållbarhetsarbete, men det går för långsamt. Det är fortfarande svårt för många företag att koppla sitt hållbarhetsarbete till affärsmodellen och det finns mycket vilja och kraft hos företagen, samtidigt som många upplever frustration. Det var några av slutsatserna vid KPMG:s senaste rundabordssamtal där företag, ledda av hållbarhetsprofilen Sasja Beslik och Marie Baumgarts, partner och hållbarhetsexpert på KPMG, diskuterade framtidens hållbarhetsutmaningar. 

– Det är som lite som med rubiks kub. En sida är ingen omöjlighet, men att få ihop hela kuben kräver en annan komplexitet. Historiskt inom hållbarhet har vi jobbat med en sida i taget. Men nu kräver taxonomin och annat att vi måste börja jobba med fler sidor, säger Marie Baumgarts till Dagens M&U.

Under mötet tog Sasja Beslik också upp det faktum att de flesta företag i dag gärna pratar om mål och hur hållbara man ska vara 2050. Men att väldigt få pratar om nuläget och det faktum att vi i dag går utanför de planetära gränserna på alla håll och kanter.

En annan fråga som lyftes var behovet av att hållbarhetsledare blir mer aktiva och modiga i sina organisationer. Även om regelverk bidrar till förändring anses de inte tillräckliga för att omforma affärsmodeller, vilket understryker behovet av nya drivkrafter, såsom en stark värdegrund för hållbarhet.

Forskare föreslår globalt ansvarsfördelningssystem för klimatet

En ny studie, publicerad i Nature Communications, har tagit fram ett verktyg för att fördela ansvaret för utsläppsminskningar mellan länder. Studien, som genomförts av forskare från bland annat Sverige, introducerar indikatorn ”extra kolansvar”, eller additional carbon accountability, för att kvantifiera länders ansvar för att minska och ta bort koldioxid. Indikatorn baseras på historiska utsläppsskulder och framtida utsläppsplaner, där ansvar för att stänga klimatgapet tilldelas länder med större utsläpp än vad som anses rättvist per capita.

Med hjälp av indikatorn har 37 länder och deras förmåga att nå klimatmålen analyserats. Länder som USA och Kina bär enligt studien de största skulderna, medan Förenade Arabemiraten och Ryssland har de högsta skulderna per capita. Studien konstaterar att länder med högre BNP per capita, som G7-länderna, har bättre möjligheter att finansiera sitt kolansvar, medan länder som Iran och Kazakstan kan möta ekonomiska utmaningar.

Läs “Estimating countries’ additional carbon accountability for closing the mitigation gap based on past and future emissions”

Socialdemokraterna pressar regeringen på handlingsplanen för social ekonomi

Åsa Eriksson från Socialdemokraterna har lämnat in en interpellation där hon begär svar från arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) om hur regeringen avser att ta fram en nationell handlingsplan för social ekonomi. Den sociala ekonomin, som EU-kommissionen vill stärka för att möta samhällsutmaningar i Europa och Sverige, lyfts fram för dess möjligheter att skapa arbetstillfällen och stödja utsatta grupper, samt bidra till social inkludering och kompetensutveckling, särskilt inom den gröna och digitala omställningen.

Åsa Eriksson hänvisar till EU:s första rekommendation om social ekonomi som uppmanar medlemsländerna att stödja sektorn i att förbättra tillgången till arbetsmarknaden, erbjuda tillgängliga sociala tjänster och driva innovation för hållbar utveckling. Rekommendationen, som regeringen godkände hösten 2023, ser även potential för social ekonomi inom landsbygdsutveckling och resiliens.

Eriksson vill veta vilka åtgärder regeringen planerar för att implementera en liknande handlingsplan i Sverige, i linje med EU:s riktlinjer.

Läs interpellationen

Linkedin vill se mer fokus på hållbarhetskompetens på Cop29

Linkedin kräver tillsammans med över 30 organisationer som Suez, Ovo Energy, och British Chambers of Commerce att FN:s klimatmöte Cop29 prioriterar utbildning och jobb inom omställningen. Initiativet är en del av kampanjen #GreenSkillsAtCOP, där IEMA, Institute of Environmental Management and Assessment, har kontaktat både Cop29-presidenten och Storbritanniens klimatminister för att förespråka nationella strategier för att integrera gröna kompetenser i ländernas klimatåtaganden. Enligt Linkedins ”Global Green Skills Report” saknas redan nu talanger inom hållbarhetsomställningen. Bristen hållbarhetskompetent arbetskraft uppges i dag ligga på 20 procent. En brist som enligt Linked in kan växa till 50 procent till år 2050 om åtgärder uteblir.