Kommunpolitiker ryter ifrån: Miljardnota för hushållen med nya avfallspolitiken

Det handlar om de nya kraven på fastighetsnära insamling som börjar gälla år 2027. Kraven går under EU:s förpackningsdirektiv och innebär att hushåll ska kunna lämna förpackningar i närheten av sina bostäder i stället för att åka till återvinningen.

Men det innebär också kostnader för allt från att köpa in kärl till att transportera, sortera och återvinna avfallet. I en debattartikel i Svenska Dagbladet ryter nu två kommunalpolitiker ifrån mot att en stor del av dessa kostnader, utifrån hur systemet är utformat, landar på den privata husägaren.

”Miljarder som borde tas från företagen, kommer att tas direkt från husägaren. I praktiken blir det en grotesk omfördelning av ansvar och pengar – från näringslivets utpekade ansvar direkt över till den enskilde” skriver debattörerna Pontus Tengby (MP), kommunalråd och ordförande tekniska nämnden i Värmdö kommun samt Fredrik Olsson, grön debattör och tidigare grönt kommunalråd.

Kräver reform av systemet

I debattartikeln kräver de att Naturvårdsverket, som är den ansvariga myndigheten, ändrar ersättningssystemet och att regeringen ger dem de möjligheterna.

Detta menar de behöver ske med tanke på grundprincipen i EU:s avfallspolitik, att producentansvar ska råda och förorenaren ska betala.

”I praktiken betyder det att när du exempelvis källsorterar din mjölkkartong eller brödpåse, ska företaget som sålt den betala för de kostnader som uppkommer i samband med återvinningen” skriver debattörerna.

Pengarna räcker inte

Som systemet nu är uppbyggt ska de utökade kostnaderna rapporteras till Naturvårdsverket, som ska betala ut en ersättning till kommunerna med de pengar som förpackningsföretaget betalat in.

Men enligt debattörerna räcker inte pengarna ”på långa vägar”. Som exempel lyfter de att Värmdö, där en av dem är kommunalråd, behöver betala ungefär hälften av kostanden själva. Det handlar om tiotusentals kronor per år och landar i förlängningen på dess taxebetalande medborgare, skriver de.

Avslutningsvis skriver de att målsättningen bör vara att kommunerna kompenseras till 100 procent, och understryker att det inte är rimligt att kommunerna ska tvingas skicka notan vidare till medborgarna.