Certifiering light fångar upp små företag

Miljödiplomering för företag kan ses som en enklare form av miljöledningssystem och miljöcertifiering. De är inte lika omfattande, har inte lika höga krav på dokumentation och kostar betydligt mindre både i pengar och tid. Många kommuner har utvecklat sina egna metoder och idag finns det mer än 60 olika miljödiplomeringsmetoder runt om i Sverige. Den kanske mest spridda är Göteborgs stads miljödiplomeringsmetod som används i över 30 kommuner.

Fler och fler

De flesta metoder bygger dock på att företagen själva aktivt söker kontakt för att starta ett miljödiplomeringsarbete. För att få även de företag som inte tar initiativ själva att arbeta systematiskt med miljö startade fem stadsdelsförvaltningar i Stockholm projektet ”Företagens miljösatsning”. Projektet inleddes för tre år sedan och under de två år som diplom delats ut har 43 företag i Hägersten, Hässelby/Vällingby, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö klarat av miljödiplomeringen.

– Antalet ökar hela tiden. I år har vi 75 företag som arbetar efter miljödiplomeringsmodellen, berättar Nicolas Heyum, initiativtagare till miljödiplomeringsprojektet.

Uppsökande

Att arbeta med en miljödiplomering är ett mindre omfattande arbete än att implementera ett miljöledningssystem. Tanken är dock att det ska vara en start för ett systematiskt miljöarbete och en bit på väg mot att certifiera sig enligt ISO 14 001 eller EMAS. Många företag upplever idag att kraven ökar på att kunna visa upp ett aktivt och systematiskt arbete för att minska miljöpåverkan från verksamheten. Det är enligt Nicolas Heyum en av anledningarna till det ökande intresset från småföretagen.

Stockholmsmodellen skiljer ut sig från övriga modeller främst genom att den är tydligt uppsökande.

– Vi går helt enkelt och knackar dörr för at få med de företag som aldrig själva skulle komma på tanken att miljödiplomera sig, förklarar Nicolas Heyum.

Väldigt enkelt

Ett annat utmärkande drag för modellen i Stockholm är att den helt saknar checklistor med uppställda krav som alla företag måste klara av.

– Vi behövde en modell som var så enkel som möjligt för natt få med oss så många som möjligt, förklarar Nicolas Heyum. Checklistor gör det svårare att göra diplomeringen så att den passar varje enskilt förtag.

Istället har man valt att lägga ner det största arbetet i inledningsfasen av företagens miljödiplomeringsarbete.

– Vi lägger ner mycket krut i början, säger Nicolas Heyum. Det första vi gör är att göra en mycket noggrann inventering och utvärdering av varje enkilt företags miljöpåverkan.

Konkreta mål

Det leder sedan till en individuellt företagsanpassad miljöpolicy och handlingsplan med konkreta mätbara mål. Det handlar både om enkla åtgärder som ger snabba resultat och mer långsiktiga och komplexa.

– Här är vi med och påverkar så att viktiga områden tas med som till exempel hur man löser transportfrågor, energi och farligt avfall, förklarar Nicolas Heyum.

Utbildning är också en viktig del av miljödiplomeringen. För att öka förståelsen för miljöarbetet generellt handlar det om allmän miljökunskap, men det är också mer specifik utbildning som till exempel handlar om miljölagstiftning.

Följer upp målen

Under andra året bygger företagen upp en förteckning över vilka lagar som berör verksamheten. Tredje året som företagen deltar i miljödiplomeringsprojektet skriver de en miljöberättelse om hur det egna företaget har bidragit till en minskad miljöbelastning.

– Vi gör också en årlig uppföljning genom at besöka varje företag, berättar Nicolas Heyum. Då kontrollerar vi hur företaget klarat av att nå målen i handlingsprogrammet, men vi föreslår också hur de ska fördjupa sitt miljöarbete och hitta nya områden att arbeta vidare med.

Förslag finns på att miljödiplomeringsmodellen ska permanentas i hela Stockholms stad. det är inte bara företagen som har en direkt nytta av miljödiplomeringen. Kommunen som tillsynsmyndighet etablerar också en viktig lokal kontakt som underlättar tillsynen.