Boverkets generaldirektör: ”Måste komma bort från att tänka nybyggnation”

Dagens första talare är Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren. Han pratar om att samhällsbyggnadssektorn står inför stora utmaningar kopplat till det skakiga omvärldsläget, med krig och konflikter, men också kopplat till klimatförändringens effekter där han menar att klimatanpassning blir allt viktigare.

Större behov av klimatanpassning

– Klimatförändringarna kommer att bli större än vad vi förväntat oss, och vi behöver ha ett helt annat perspektiv och arbetssätt kring klimatanpassning. Här måste vi bli mycket bättre. Blir det 3 graders uppvärmning globalt, kan det bli 6 grader i Sverige. Det är stora förändringar, och vi behöver förstå hur vilken effekt det kommer att få i Sverige, säger han.

Under dagarna har det rapporterats om att kommuner ger bygglov till aktörer som vill bygga i områden med stora översvämningsrisker, något som bland annat Ekot kartlaggt. På en fråga om hur Anders tänker kring det, svarar han att mycket handlar om att det behövs en större tydlighet.

– Det handlar om vad vi ska höjd för i samhället, och där behövs en större tydlighet från staten. Det finns en stor osäkerhet, och där har vi endel kvar att göra framöver, säger han.  

Om Sverige blir bra på arbetet med klimatanpassning, menar Anders Sjelvgren samtidigt att det finns stora möjligheter att påverka det globala hållbarhetsarbetet.

– Om vi bli duktiga på klimatanpassning, kommer det att bli en väldigt bra marknad för resten av världen. Vi behöver vara en ledstjärna, och ta med oss det när vi bygger, säger han.

Cirkulär ekonomi

Vidare pratar Anders Sjelvgren om behovet av att gå över till en mer cirkulär ekonomi och använda de resurser vi har på ett bättre sätt.  

– Jordens resurser börjar ta slut. Vi behöver ändra sättet vi använder det vi redan har. Där är vi inte idag, utan vi tänker fortfarande att allt ska vara nytt, säger han.

Det för honom i sin tur vidare på att byggsektorn behöver bli bättre på att tänka ”utanför boxen” och undersöka hur vi kan använda det redan befintliga byggbeståndet på ett bättre sätt.  

– Under pandemin började allt fler handla online, vilket fortfarande lever kvar. Det har inneburit att vi har tomma lokaler i köpcentrum som vi kan använda för exempelvis bostäder, säger han.

Ifrågasätter kravet på att sträva efter nybyggnation

Samtidigt menar han att det idag finns lagstiftning som försvårar arbetet med att använda det som redan finns. Han pekar på lagstiftningen kring ombyggnation, som är formulerad att ”vi vid ombyggnation ska vi sträva efter att uppnå nybyggnadskraven, men ta hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning”.

– Där finns det en underton att vi ska sträva efter nyprouktionsnivå. Men man skulle i stället kunna säga att vi redan har ett generellt bra bestånd. Vi höjer hela tiden kraven kring bullernivåer, brandskydd och annat. Men vi kanske ska sluta höja kraven eller ändra dem. På så sätt skulle vi kunna skapa större förutsättningar att använda mindre resurser när vi bygger om, säger han.

Vidare säger han att frågan om att ändra lagstiftningen har börjat bubbla i samtalen som förs på myndigheten.

– Det finns diskussioner om att ändra lagstiftningen. Det är i slutändan en riksdagsfråga, men jag tycker att det är en viktig fråga som vi behöver lyfta. Ofta hänger vi bara med och gör saker vi alltid gjort, men vi behöver ett ändrat tankesätt, säger han.  

Vad behövs för att ändra tankesättet?

– Vi måste fundera över hur vi ska bygga samhällen och skapa bra miljöer för människor, utan att allt ska vara nytt. För att göra det behöver byggsektorn vara utmanande och tänka kreativt, avslutar han.