Klimatmålen når inte medarbetarna – det här kan hållbarhetschefen göra

För en hållbarhetschef eller en företagsledning räcker det alltså inte att formulera mål. Målen måste också bli uppgifter som medarbetarna har mandat, kunskap och tid att utföra, menar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

– Ledningen måste ge chefer och medarbetare tydliga uppdrag och rimliga förutsättningar att genomföra dem, skriver, säger hon.

Börja där arbetet görs

Veronica Magnusson vill att fler släpps in i planeringen. När klimatstrategier och lokala koldioxidbudgetar tas fram bör medarbetare och fackliga företrädare delta. De kan beskriva arbetsvillkor och kompetensbehov.

Det behöver enligt Veronica Magnusson inte betyda fler möten. Klimatfrågorna kan tas upp på arbetsplatsträffar och i ordinarie samverkan mellan arbetsgivare och fack. Hållbarhetsstrategen kan samarbeta med klimatombud och andra fackliga företrädare. Cheferna behöver återkoppla på förslagen.

– Alla behöver inte bli klimatexperter, men fler behöver förstå hur deras arbete berörs och få möjlighet att påverka.

Börja i uppdraget

Bristande kompetens är ett annat hinder. Bland dem som arbetar med klimat- och miljöfrågor anger 25 procent brist på kunskap eller kompetens. Samtidigt har 73 procent i samma grupp inte erbjudits grön kompetensutveckling det senaste året.

Veronica Magnusson föreslår två nivåer: grundläggande klimatkunskap för alla och yrkesanpassad utbildning om exempelvis upphandling, energieffektivisering eller klimatanpassning. Chefer behöver dessutom kunna leda förändringen.

– För att identifiera kunskapsluckorna bör arbetsgivaren börja i uppdraget, inte i kursutbudet.

Organisationen bör alltså först identifiera vilka åtgärder som ska genomföras och därefter vilken kunskap som saknas. Kartläggningen ska göras med medarbetarna och kopplas till organisationens kompetensförsörjning och individuella utvecklingsplaner.

Men alla hinder går inte att utbilda bort. Bland dem som arbetar med klimat och miljö anger 28 procent brist på ekonomiska eller personella resurser, 26 procent tidsbrist och lika många att det är svårt att veta vilka åtgärder som ger störst effekt.

– Om problemet är brist på mandat eller tid räcker det inte att skicka någon på utbildning.

Använd det som finns

För kommuner med pressad ekonomi föreslår hon att börja med den kunskap och de strukturer som redan finns. Hon nämner också klimatväxling, energieffektivisering och smart upphandling som möjliga sätt att finansiera insatser för bland annat kompetensutveckling och hållbar arbetspendling.

Vision lyfter tre utbildningsexempel. Karlstad kombinerar webbaserad klimatutbildning med gruppövningar. Överkalix har samlat deltagare från flera verksamheter och politiker. I Falköping har omkring 3 000 anställda gått en utbildning för flera yrkesgrupper. Rapporten utvärderar dock inte utbildningarnas effekter på utsläppen.

Mindre kommuner kan ha svårt att finansiera omställningen. Vision vill därför se ett långsiktigt statligt finansierat grönt kompetenslyft. Men Veronica Magnusson framhåller också att en hållbarhetsstrateg inte kan bära klimatarbetet ensam. Det är ledningen som måste ge medarbetarna förutsättningar att genomföra det.