Experten om nya lagförslaget: Rätten att neka hållbarhetsdata kan bli symbolpolitik

– Om ett större företag begär information utöver den nivå som följer av EU:s frivilliga standard ska leverantören informeras om att uppgifterna går utöver standarden och att den inte är skyldig att lämna dem. Leverantören kan då helt enkelt avstå från att lämna just de uppgifterna, säger hon.

Men hur rätten att neka information kommer att fungera i praktiken är fortfarande oklart, enligt Mikael Scheja, expert på hållbarhetsrapportering på Pwc.

– Det är en jättebra fråga. Det är nog ingen som vet, säger han.

Han menar att det blir svårt att avgöra vilken praktisk betydelse reglerna får, eftersom större företag fortfarande kan behöva information från sina leverantörer av andra skäl än hållbarhetsrapporteringen.

I lagrådsremissen framgår att begränsningen gäller information som begärs för att uppfylla kraven på hållbarhetsrapportering. Den ska däremot inte hindra informationsinsamling för exempelvis riskhantering eller skyldigheter enligt annan lagstiftning.

Mikael Scheja tror därför att möjligheten att neka information kan få begränsad betydelse i företagens affärsrelationer.

– Jag tror att den är mer symboliskt politisk än praktisk. Och den är jättelätt att gå runt om du verkligen vill ha den informationen.

En annan fråga är om större företag kan välja bort leverantörer som inte vill lämna ut uppgifterna. Outi Alestalo betonar att lagförslaget inte reglerar den delen av affärsrelationen.

– Lagförslaget reglerar vilken information som kan krävas in för hållbarhetsrapporteringen. Det reglerar inte företagens kommersiella beslut eller val av leverantörer. Det är därför viktigt att hålla isär de frågorna.

Kan få större betydelse för de rapporterande företagen

Samtidigt ser Mikael Scheja en annan möjlig konsekvens. Enligt förslaget ska större företag under vissa förutsättningar anses ha lämnat tillräcklig information om sin värdekedja om uppgifterna motsvarar de frivilliga standarderna.

Enligt Mikael Scheja kan det innebära att större företag får lättare att motivera varför de inte samlar in lika detaljerad information från sina leverantörer.

– Man kan använda det som en ursäkt för att inte göra sin rapportering granulär till minsta nivå.

Han tror därför att värdekedjeundantaget kan få större betydelse för de rapporterande företagen än för de mindre leverantörer som reglerna är avsedda att skydda.

Samtidigt ifrågasätter han hur stor nytta det skulle göra att samla in mycket detaljerad information från tusentals underleverantörer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.