Inga produkter i varukorgen.
Debatt: EmpCo-direktivet riskerar att slå undan benen för klimatprojekt
Debatt Från och med den 27 september 2026 gäller EU:s EmpCo-direktiv (Empowering Consumers for the Green Transition) i hela unionen. Direktivet förbjuder bland annat att företag marknadsför sig som "klimatneutrala" eller "klimtkompenserade" enbart baserat på köp av kolkrediter, om inte de faktiska utsläppsminskningarna också kan styrkas. Generiska miljöpåståenden utan verifierbar dokumentation blir otillåtna, och böter för de som inte följer direktivet kan uppgå till flera procent av årsomsättningen, skriver debattörerna.
Syftet att stoppa vilseledande grönmålning – greenwashing – är gott. Men en bieffekt vi nu ser i allt större utsträckning är i stället greenhushing: att företag, av rädsla för att inte följa direktivet, helt slutar kommunicera sitt klimatarbete i stället för att skärpa och styrka sin kommunikation.
Vi ser det redan hända. Med förlorad möjlighet till marknadsåtgärd blir resultatet att företag helt slutar kommunicera, och i värsta fall helt slutar att finansiera de klimatprojekt som vi vet är så viktiga för omställningen. Vetenskapen, med FN:s klimatpanel IPCC i täten, är helt på det klara med att massiv kolinlagring behövs för att hantera nuvarande och historiska utsläpp av växthusgaser. Klimatfinansiering är ett konkret verktyg för företag att göra just det.
Men det är här problemet blir konkret. Klimatprojekt som genererar kolkrediter, exempelvis trädplantering, skogsbevarande projekt eller spisprojekt i det globala syd är helt beroende av intäkter från försäljningen av krediter för att kunna finansiera sina verksamheter. Andra källor till finansiering är sällsynt. Minskar då efterfrågan på kolkrediter så minskar också projektens intäkter direkt, oavsett hur stor nytta för klimatet som projektet faktiskt ger.
Klimatprojekt som görs på rätt sätt ger mer än klimatnytta. De skapar också socioekonomiska vinster för de lokalsamhällen som berörs.
Genom kontakt med projekten vi jobbar med ser vi otaliga exempel på detta: skolor som byggts, vatten som renats och biologisk mångfald som stärkts. Lokala jobb som skapas. Kvinnogrupper får utbildning och mikrolån för att starta egna verksamheter. Matsäkerhet som ökar. Allt som en direkt effekt av klimatfinansieringen.
I en tid då biståndsbudgetar minskar kan dessa projekt bli ett viktigt komplement för att stärka lokala samhällen. Om kolkrediterna inte säljs försvinner denna viktiga inkomstkälla.
Risken är alltså att ett direktiv som ska motverka falsk klimatnytta i praktiken drar undan finansieringen för verklig klimatnytta.
Hur bör företag agera?
- Fortsätt köpa och stötta klimatprojekt – men koppla inte automatiskt köpet till specifika marknadsföringspåståenden. Kompensation bör fortsatt vara en del av en seriös klimatstrategi, bara den inte framställs som att produkten eller verksamheten är ”neutral”.
- Prioritera utsläppsminskning i egen verksamhet och använd kolkrediter som komplement, inte substitut. Detta är också vad EmpCo i grunden premierar.
- Kommunicera specifikt och verifierbart: ange exakt vilka projekt som stöds, vilken standard som certifierat krediterna (t.ex. Plan Vivo eller Gold Standard), och vilken andel av utsläppen de motsvarar, i stället för breda, generiska påståenden. Byt ut korta klatschiga budskap mot storytelling.
- Separera bokslut från marknadsföring. Rapportera er klimatfinansiering öppet i hållbarhetsredovisningen även om ni väljer att tona ner dem i extern reklam – det undviker både juridisk risk och greenhushing.
- Se finansieringen av klimatprojekt som en del av ansvarstagandet, inte enbart som ett marknadsföringsverktyg. Då blir stödet mindre känsligt för förändrade kommunikationsregler.
EmpCo förbjuder absolut inte kolkrediter – det förbjuder att sälja in dem som något de inte är. Företag som fortsätter finansiera klimatprojekt, men blir mer precisa i hur de berättar om det, undviker både böter och bidrar till att viktiga klimatprojekt inte tappar sin finansiering.
//
Maria King, Head of Sales, ZeroMission
Olav Törnblom, Affärsområdesansvarig näringsliv, Azote
