Efter valet: 5 hållbarhetsfrågor företagen behöver bevaka

1. Dyrare fossila transporter

Flera av deltagarna räknar med att kostnaden för fossila transporter kommer att öka. De pekar bland annat på EU-regler, kommande förändringar av styrmedel och behovet av att minska utsläppen från transportsektorn.

Peter Alestig bedömer att en framtida regering kan försöka kombinera högre skatter på fossila drivmedel med lägre skatt på el och riktade stöd till grupper som påverkas särskilt mycket.

– Jag tror kanske ändå att man kommer genomföra en sådan skatteväxling som Svante Mandell föreslog i sin utredning i somras. Eller att man kommer i alla fall börja förhandla om att få till det. Och då handlar det om att faktiskt höja skatterna på fossila drivmedel och sänka skatten på el, sade han under samtalet.

Han anser att frågan om stigande drivmedelskostnader fick för lite utrymme under valrörelsen. Enligt honom har politikerna varit försiktiga med att tala om vilka kostnadsökningar som kan vänta och hur de kan hanteras.

Även Gustav Lind framhåller att omställningen kommer att medföra kostnader. Han hänvisar till en rapport som WWF tagit fram tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet om konsekvenserna om Sverige inte når sina EU-åtaganden.

– Det finns inga utsläppsrätter att köpa. Vi kommer att få betala böter och av alternativet att genomföra reformer nu jämfört med att betala böter så är det väldigt mycket billigare att göra sina reformer nu på en gång.

För företag med stora transportbehov innebär diskussionen att kostnaderna för både drivmedel och körda sträckor kan bli viktigare i investeringskalkylerna. Panelen lyfter bland annat en möjlig framtida kilometeravgift, förändrad reduktionsplikt och stöd till elektrifierade tunga transporter. Några beslut om sådana förändringar är dock ännu inte fattade.

2. Mer varierande elpriser

Panelen bedömer att företagen även framöver måste hantera stora variationer på elmarknaden. Enligt Mattias Goldmann påverkas priserna bland annat av en växande andel sol- och vindkraft, tillgängligheten i befintlig elproduktion och utvecklingen på den europeiska elmarknaden.

Han anser därför att företag behöver bli mer aktiva som elkonsumenter.

– Det som har relevans är ju: vad blir elpriserna i närtid? Och svaret är att de kommer variera ännu mycket mer.

Madeleine van der Veer räknar samtidigt med att efterfrågan på el kommer att öka när elektrifieringen tar fart. Hon pekar även på datacenter som en faktor som kan påverka konkurrensen om el.

För elintensiva verksamheter kan det enligt henne bli viktigare att säkra priser och planera inköpen långsiktigt.

– Om man från näringslivet ska säkra sin verksamhet, får man väl ändå säga, om man har en elintensiv verksamhet så behöver man prissäkra sig, alltså köpa upp el i förtid.

Egen elproduktion, flexibilitet och lagring lyfts också fram som sätt för företag att minska sin exponering mot prisvariationer. Enligt Madeleine van der Veer kombineras en stor del av den nya storskaliga sol- och vindkraften redan med energilager, så att elen kan sparas och säljas när efterfrågan är högre.

– Det är klart att det kommer ske en enorm utveckling nu, men vi ligger lite efter på den fronten. Så vi skulle behöva växla upp arbetet med energilagring.

Mattias Goldmann pekar dessutom på möjligheten att använda elektrifierade fordonsflottor som energilager. Företag med många eldrivna personbilar eller lastbilar skulle därmed på sikt kunna få en mer aktiv roll på elmarknaden.

3. Nya stöd till den gröna industrin

En fråga där panelen ser förutsättningar för politisk samsyn är statliga kreditgarantier för stora industri- och omställningsprojekt. Socialdemokraterna har föreslagit gröna kreditgarantier, men enligt deltagarna finns stöd för liknande insatser även hos flera andra partier.

Madeleine van der Veer bedömer därför att kreditgarantier kan återinföras eller utvecklas under mandatperioden.

– Det här är ingen konfliktfråga. Det här är någonting som de andra partierna också har drivit. Så att jag ser det som givet. Det är ett sätt att kickstarta den elektrifiering som nu har stannat av.

Mattias Goldmann beskriver kreditgarantier som ett förhållandevis kostnadseffektivt styrmedel. Peter Alestig pekar i sin tur på att frågan även skulle kunna samla partier utanför ett eventuellt rödgrönt regeringsunderlag.

Hur garantierna skulle utformas, vilka projekt som skulle omfattas och hur stora statens åtaganden skulle bli är däremot inte avgjort. Enligt panelen kan kreditgarantier vara enklare att införa snabbt än exempelvis nya myndigheter eller större förändringar av tillståndssystemet.

Den politiska diskussionen omfattar även bredare investeringar i elnät, järnväg, förnybar energi och grön industri. Panelen är mer tveksam till om de stora belopp som vissa partier utlovat kommer att förverkligas fullt ut. Delar av satsningarna skulle däremot kunna genomföras inom ordinarie budgetar eller samlas i större politiska paket.

4. Snabbare tillstånd kräver mer än nya regler

Det finns enligt panelen en bred politisk vilja att korta tillståndsprocesserna för bland annat gruvor, elnät och energiproduktion. Däremot råder det olika uppfattningar om hur det ska göras och vilka verksamheter som ska prioriteras.

Gustav Lind anser att processerna kan effektiviseras, men varnar för att snabbare handläggning inte får innebära ett svagare skydd för klimat och natur.

– Alla tycker att avreglering låter väldigt positivt, men sänker man ambitionerna och naturen blir sämre eller det drabbar klimatet, då har man ju misslyckats med det hela.

Han pekar också på kvaliteten i företagens ansökningar som en möjlig orsak till långa processer. Enligt Gustav Lind behövs därför inte bara förändringar hos domstolar och myndigheter, utan även bättre underlag från de verksamheter som söker tillstånd.

Madeleine van der Veer framhåller samtidigt att en ny organisation inte automatiskt leder till kortare handläggningstider. Hon anser att de prövande myndigheterna måste få tillräckliga resurser och att vägledningen behöver bli mer enhetlig.

– Bara för att man inrättar en samlad myndighet betyder det ju inte att det i närmare tid leder till snabbare processer eller att prövningen blir bättre, utan det är fortfarande en resursfråga.

Hon beskriver också skillnader mellan vilka underlag som efterfrågas i olika delar av landet. En tydligare nationell vägledning skulle enligt henne kunna minska risken för att ansökningar behöver kompletteras.

Peter Alestig bedömer att det geopolitiska läget kan öka trycket på EU och Sverige att snabba på prövningen av exempelvis gruvor och elnät. Bakgrunden är Europas beroende av Kina för råvaror och teknik som behövs i energiomställningen.

– Jag tror att det finns ett sånt starkt geopolitiskt tryck som kommer att göra att man kommer öka tempot på det här. Förhoppningsvis då fortfarande mer utan att ta för mycket genvägar.

5. EU fortsätter sätta ramarna

Även om den svenska regeringsbildningen påverkar inriktningen på klimatpolitiken styrs en stor del av företagens villkor av beslut på EU-nivå. Panelen lyfter bland annat EU:s klimatmål, transportregler och krav på förnybara drivmedel.

Peter Alestig anser att företag bör utgå från att EU kommer att följa upp medlemsländernas klimatåtaganden. Han konstaterar samtidigt att det är osäkert exakt hur unionen kommer att agera om många länder missar sina mål.

– Lagstiftningen finns där, men lite osäkert vad som händer om man inte följer den så att säga.

Mattias Goldmann menar att EU-reglerna skapar ett golv för den svenska politiken. Enligt honom kan Sverige därför behöva fortsätta genomföra delar av omställningen även om den nationella regeringen skulle ha lägre ambitioner.

– Oerhört mycket, oavsett regering, behöver flytta fram positionerna på en massa områden för att EU kräver av oss som medlemsland.

Han framhåller även att gemensamma europeiska regler kan ge företag större förutsägbarhet och skapa möjligheter för svenska företag som ligger före i omställningen.

Gustav Lind anser att bilden av ett näringsliv som generellt är negativt till EU:s hållbarhetsregler är förenklad. Han hänvisar till undersökningar som WWF genomfört bland företag i Bryssel.

– Många ser fördelarna och just ramverken som är stabila.

Madeleine van der Veer invänder också mot beskrivningen av Sverige som ett land som konsekvent går längre än vad EU-lagstiftningen kräver. Enligt henne varierar det mellan olika frågor och Sverige kan i vissa fall i stället ligga efter eller använda undantag.

För företag innebär det, enligt panelens resonemang, att EU-politiken även fortsättningsvis behöver följas parallellt med den svenska regeringsbildningen. Nationella stöd och skatter kan förändras relativt snabbt, medan EU-reglerna i flera fall ger en mer långsiktig riktning för investeringar och hållbarhetsarbete.

Klimatfrågan kan få större utrymme

Trots den osäkra regeringsbildningen ser flera av deltagarna tecken på ett ökat engagemang i klimatfrågan. Peter Alestig säger att företagens omställningsarbete i stor utsträckning har fortsatt även under perioder då den politiska debatten varit mer kritisk till hållbarhetsfrågor.

– Min bild är att arbetet har tuffat på ute i företagen. Lite oavsett hur den allmänna debatten har varit.

Mattias Goldmann gör samtidigt en åtskillnad mellan klimat och andra delar av hållbarhetsområdet. Han anser att intresset framför allt gäller utsläppsminskningar, medan exempelvis klimatanpassning inte har fått samma uppsving.

Gustav Lind ser däremot tecken på att även naturfrågorna har fått större betydelse i företagens arbete. Han lyfter livsmedelsbranschens beroende av fungerande ekosystem som ett exempel.

– Det kanske är så att klimatfrågan drar, naturfrågan kommer i kapp och den sociala hållbarheten på något sätt kommer med om vi ska få någon långsiktighet och stabilitet i det hela.