9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Företagens hållbarhetsinformation samlas på gemensam plattform

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, har inlett den första fasen av datainsamlingen till en ny gemensam EU-plattform för finansiell information och hållbarhetsinformation. Datainsamlingen är ett första steg inför att plattformen öppnas för allmänheten, vilket ska ske senast i juli 2027. Plattformen, European Single Access Point, ESAP, ska ge kostnadsfri och centraliserad tillgång till information om företag och deras produkter i EU.

Syftet med ESAP är att samla offentlig finansiell information och hållbarhetsinformation om EU-företag och investeringsprodukter på ett ställe. Plattformen ska samtidigt öka företagens synlighet bland investerare både inom och utanför EU och därigenom bidra till fler möjligheter till finansiering.

Torka och vattenbrist kan kosta Europa tiotals miljarder euro

Sommarens torka och vattenbrist kan orsaka ekonomiska förluster på minst 50 miljarder euro i Europa, rapporterar Financial Times. Jordbruket, energiproduktionen och transporterna på Europas floder hör till de sektorer som pressas när vattennivåerna sjunker, vilket kan leda till sämre skördar, dyrare transporter och högre energikostnader. Financial Times hänvisar även till en beräkning där förlusterna inom jordbruk, transporter och energi kan uppgå till omkring 75 miljarder euro. De bredare ekonomiska effekterna av sommarens extremvärme, där även bränder och minskad produktivitet räknas in, kan enligt beräkningar som tidningen återger nå 180 miljarder euro. Utvecklingen visar samtidigt hur vattenbrist får konsekvenser för flera delar av Europas ekonomi när perioder av värme och torka blir mer omfattande.

EU vill stärka det globala arbetet mot torka

EU vill se kraftigare globala insatser för att återställa förstörd mark, skydda vattenresurser och stärka motståndskraften mot torka. Frågorna står i fokus när FN:s konferens om bekämpning av ökenspridning, UNCCD Cop17, hålls i Ulaanbaatar i Mongoliet den 17–28 augusti.

Under konferensen ska EU bland annat verka för att länder går från att hantera akuta torkkriser till att förebygga dem genom tidiga varningssystem, riskminskning och hållbar förvaltning av mark och vatten. EU vill också stärka kopplingen mellan internationellt arbete med klimat, biologisk mångfald, mark och vatten.

Konferensen samlar regeringar, forskare, civilsamhället, företag, ursprungsbefolkningar och andra aktörer för att hantera de sammankopplade utmaningarna med ökenspridning, markförstöring och torka.

EU-studie pekar ut växande roll för bioplaster

Biobaserade plaster kan stå för 10–30 procent av Europas plastförpackningar 2050 om den nuvarande utvecklingstakten fortsätter, enligt en studie som nova-Institute genomfört på uppdrag av EU-kommissionen. Studien ska bidra till genomförandet av EU:s nya förpackningsförordning PPWR och analyserar bland annat biomassaflöden, teknikutveckling, miljöprestanda och hållbarhetskrav. Enligt nova-Institute kan biobaserade plaster minska förpackningssektorns beroende av fossila råvaror, men utvecklingen är beroende av politiska åtgärder. Studien föreslår bland annat bindande mål för biobaserat innehåll, harmoniserade hållbarhetskriterier och stöd till insamling och återvinning. Den pekar också på behovet av åtgärder som underlättar uppskalning och marknadsintroduktion av biobaserade plaster.

EU bygger ut vätgasnät trots rasad fordonsförsäljning

EU:s krav på utbyggd vätgasinfrastruktur ligger fast samtidigt som försäljningen av bränslecellsfordon har fallit kraftigt i Europa. Under första halvåret 2026 såldes endast 14 sådana fordon, omkring 64 procent färre än samma period 2025, enligt SNE Research. EU:s förordning om infrastruktur för alternativa bränslen, AFIR, kräver samtidigt publika vätgasstationer med högst 200 kilometers mellanrum längs centrala delar av TEN-T-nätet och stationer i större urbana knutpunkter senast 2030. Ett fullt genomförande kan innebära omkring 650 stationer, jämfört med omkring 151 i EU i dag, och förhoppningen är att framför allt lastbilar och andra tunga fordon ska driva efterfrågan. EU-kommissionen ska se över AFIR senast i slutet av 2026 och då bedöma om kraven behöver anpassas till marknads- och teknikutvecklingen.

EU:s växthusgasutsläpp ökade något första kvartalet

EU:s säsongsjusterade växthusgasutsläpp uppgick till omkring 837 miljoner ton koldioxidekvivalenter under första kvartalet 2026, en ökning med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal, enligt Eurostat.

Utsläppen ökade mest inom el-, gas-, ång- och luftkonditioneringssektorn, medan hushåll, tillverkningsindustri samt transport och lagring minskade sina utsläpp. Utsläppen minskade i sju EU-länder och ökade i 20, med störst minskningar i Slovenien, Luxemburg och Rumänien.

Vattenlagring kan stärka Europas skydd mot bränder

Åtgärder som håller kvar mer vatten i landskapet lyfts som en viktig klimatanpassning när Europa drabbas av värme, torka och omfattande skogsbränder. Dränerade våtmarker och andra landskapsförändringar gör att vatten försvinner snabbare, vilket kan förvärra både torka och översvämningar. Återställda våtmarker, minskad dränering och vattenmagasin kan öka motståndskraften samtidigt som de kan skapa möjligheter för markägare och företag. Förebyggande restaurering av skogar med fler lövträd och kontrollerade bränningar kan också minska risken för omfattande bränder. Produktiva brandgator, där öppna områden bromsar brandspridning och samtidigt används exempelvis för odling, lyfts som ytterligare en möjlig åtgärd.

Extrema temperaturer i Europas hav

Stora delar av Europas hav har drabbats av ovanligt kraftiga värmeböljor i sommar, enligt en rapport från forskarnätverket World Weather Attribution.

I Medelhavet uppmättes ytvattnet utanför Mallorca till 33 grader, omkring sex grader över det normala. Forskarna menar att klimatförändringarna har gjort värmeböljorna mer sannolika och omfattande. De höga temperaturerna hotar marina ekosystem och kan även öka risken för stormar och kraftiga skyfall längs Europas kuster.