Flexmark lyfts som mellanväg före reträtt: ”Finns mer acceptans”

– Tanken är att mark som på sikt riskerar att översvämmas ska kunna användas under en tid, men utan att samhället bygger fast sig. Det verkar finnas mer acceptans för den typen av lösningar, säger Lisa Van Well till Miljö & Utveckling.

Flexmark kan till exempel handla om campingplatser, tillfälliga verksamheter eller byggnader som går att flytta när riskerna blir för stora. På så sätt kan marken fortsätta att användas, utan att kommunen investerar i permanent bebyggelse och dyr infrastruktur som senare måste skyddas eller avvecklas.

Enligt Lisa Van Well kan flexibel markanvändning bli ett mellanläge i klimatanpassningen, innan en planerad reträtt. Frågan behöver då inte formuleras som att ett område antingen ska skyddas till varje pris eller överges helt. I stället kan kommuner planera för att marken används på ett sätt som går att förändra över tid.

Flexmark efterfrågad strategi

Konceptet växte fram inom forskningsprojektet CAMEL, där SGI tillsammans med andra aktörer studerade planerad reträtt som en möjlig klimatanpassningsstrategi i Sverige. Där såg forskarna att många tjänstepersoner efterfrågade ett alternativ mellan dagens permanenta planering och en fullständig reträtt.

I en enkät riktad till kommuner, länsstyrelser, regioner och myndigheter bedömde drygt hälften av de svarande att flexmark skulle kunna vara ett användbart verktyg i deras arbete.

Flera såg begreppet som mindre laddat än reträtt och som ett möjligt sätt att planera för markanvändning med begränsad tidshorisont. Samtidigt betonades att flexmark behöver kopplas tydligt till klimatanpassning, så att begreppet inte används för brett eller skjuter upp nödvändiga beslut.

Finns utomlands – men inte i Sverige

Liknande lösningar har enligt Lisa Van Well redan använts på vissa håll i England och Skottland. Där har kustnära mark pekats ut som olämplig för permanent bebyggelse, men används fortfarande för verksamheter som kan flyttas eller avvecklas när riskerna ökar.

I Sverige finns ännu inga tydliga exempel på flexmark. Däremot lyfter Lisa Van Well fram Lomma kommun, där översiktsplaneringen pekar ut kustnära områden som på sikt inte bör bebyggas på grund av framtida översvämningsrisker.

Lagstiftningen hänger inte med

Ett hinder är att dagens lagstiftning i första hand är utformad för permanent markanvändning. Att planera för tidsbegränsade lösningar eller markanvändning som förändras över tid är därför svårt.

– Lagstiftningen är inte riktigt gjord för det ännu, säger Lisa Van Well.

Samtidigt kan behovet öka när fler kommuner börjar analysera risker för stigande hav, erosion och översvämningar. I områden där permanenta skydd blir för dyra eller där riskerna väntas öka över tid kan flexmark bli ett sätt att undvika att bygga in samhället i framtida problem.

För Lisa Van Well handlar det ytterst om att börja planera innan läget blir akut.

– Sverige ligger inte lika risigt till som många andra länder. Vi har lite tid att göra det, säger hon.