Här försvinner en tredjedel av värdet i ekonomin – så hittar du ditt “value gap”

En annan stor del av förlusterna uppstår när produkter och material kasseras för tidigt, ofta långt innan deras tekniska livslängd är slut. Därtill kommer omfattande energiförluster i system som inte är optimerade.

Sammantaget pekar rapporten på att värdeförluster inte är en fråga om enstaka ineffektiviteter, utan om hur ekonomin i grunden fungerar. Resurser flödar genom värdekedjor utan att värdet bevaras över tid.

– I grunden handlar det om att vi inte hanterar och tar tillvara material och produkter på ett effektivt sätt. Det beror ofta på att vi saknar tillräcklig insyn i värdekedjan eller att vi inte är tillräckligt koordinerade mellan aktörer, säger Lennart Nordqvist.

För företag innebär det att de största möjligheterna inte nödvändigtvis finns i den egna verksamheten isolerat, utan i gränssnitten mellan olika aktörer. Rapporten visar att även om stora värden går förlorade i användningsfasen och i slutet av livscykeln, uppstår problem genom hela värdekedjan.

Det är också där många företag underskattar problemets omfattning. Enligt Lennart Nordqvist är de enskilda förlusterna ofta kända, men inte helhetsbilden.

– Att det finns energiförluster eller att produkter ersätts för tidigt är inget nytt. Det som är nytt är storleken när man summerar det. Det är det som blir en ögonöppnare.

För att börja arbeta med sitt eget “value gap” krävs enligt Lennart Nordqvist en mer systematisk ansats än vad många företag har i dag. Det handlar om att identifiera var värde försvinner, kvantifiera det och prioritera var insatser ger störst effekt.

– Det första steget är att hitta en struktur för hur man identifierar och försöker kvantifiera värdeförlusterna. Vad ska vi fokusera på och var ska vi börja, säger Lennart Nordqvist.

En viktig insikt är att effekterna ofta är långsiktiga. Investeringar i till exempel underhåll, livslängdsförlängning eller nya affärsmodeller kan ta tid att få på plats, men kan samtidigt ge betydande ekonomiska effekter över tid.

Rapportens kanske mest konkreta bidrag är att den kopplar cirkularitet tydligare till affärsnytta. Hållbarhetsarbete har länge haft svårt att visa tydliga ekonomiska effekter, något som nu kan förändras.

– Det har ofta varit svårt att artikulera ett affärscase för hållbarhetsåtgärder. Här blir det mer konkret när man kan visa de finansiella värdena som går förlorade och vad man kan vinna. Det gör det lättare att fatta beslut, säger Lennart Nordqvist.

I praktiken kan det handla om att arbeta mer aktivt med underhåll, att öka nyttjandegraden av tillgångar eller att utveckla affärsmodeller som förlänger livslängden på produkter. Det kan också handla om att använda teknik för att få bättre kontroll över när underhåll behövs.

– Vi ser till exempel hur fler använder teknik och AI för att övervaka underhållsbehov. Det är ett konkret sätt att minska värdeförluster, säger Lennart Nordqvist.

Samtidigt är det tydligt att enskilda företag inte kan lösa problemet på egen hand. Många av förlusterna uppstår i värdekedjor som sträcker sig över flera aktörer, vilket gör samarbete avgörande.

– Det här är inte något som ett företag kan lösa själv. Det kräver samarbete inom och mellan värdekedjor för att få tillräcklig insyn och kunna agera på rätt sätt, säger han.

Brist på data och överblick pekas i rapporten ut som ett av de största hindren. Utan tydlig information om var värde försvinner blir det svårt att prioritera rätt åtgärder.

– Med bättre insyn i värdekedjan och bättre möjligheter att mäta, blir det också lättare att se affären och fatta beslut, säger Lennart Nordqvist.

Rapporten är samtidigt tydlig med att beräkningarna är behäftade med osäkerhet. Att sätta en exakt siffra på globala värdeförluster är metodmässigt komplext, men enligt Lennart Nordqvist är det mindre viktigt om siffran är exakt än att den visar storleksordningen.

– Det finns en inneboende osäkerhet i den här typen av beräkningar. Men det är med hög sannolikhet väldigt stora värden. Och det är det viktiga.

För företag innebär det att cirkularitet inte längre bara kan ses som en hållbarhetsfråga, utan som en fråga om konkurrenskraft, kostnadseffektivitet och riskhantering. Att minska sitt “value gap” handlar i praktiken om att ta bättre vara på de resurser man redan har.

Fakta: Fem huvudkällor till linjära värdeförluster

• Energiförluster är den största posten och uppgår till cirka 8,7 biljoner euro per år.

• Förluster i slutet av livscykeln, när produkter kasseras, uppgår till omkring 10 biljoner euro.

• Kapitalförslitning i byggnader och infrastruktur står för cirka 5,2 biljoner euro.

• Produktionsförluster och ineffektiv tillverkning bidrar med drygt 900 miljarder euro.

• Matsvinn motsvarar cirka 650 miljarder euro globalt.

Tips: Så börjar du arbeta med ditt ”value gap”

• Kartlägg var material, energi och tillgångar inte utnyttjas fullt ut i verksamheten.

• Fokusera på åtgärder som förlänger livslängden på produkter och tillgångar.

• Prioritera insatser där ekonomiska vinster och resurseffektivitet sammanfaller.

• Utveckla samarbeten i värdekedjan för bättre insyn och koordinering.

• Använd data och digitala verktyg för att identifiera och minska förluster.