”Det är svårt att göra så mycket sämre” – så tycker branschen om vårbudgeten

Mikael Karlsson, forskare och tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen, är kritisk till budgetens inriktning.

– Det är en väldigt otidsenlig budget som gör vår tids ödesfråga ännu mer allvarlig, och samtidigt inte hjälper människor att komma bort ifrån det här beroendet av fossila bränslen utan tvärtom stärker det, säger han till Miljö & Utveckling.

Han sammanfattar sin bedömning:

– Det är svårt att göra så mycket sämre. Absolut underkänt. Återigen en plump i protokollet.

”Pengar som flyttas om”

Enligt Mikael Karlsson innebär budgeten i huvudsak en omfördelning av resurser.

– Det är två propositioner. Det är vårekonomiska propositionen och tilläggsbudgeten. Och tilläggsbudgeten är ingen övergripande förändring på miljösidan. Utan där är ramen densamma.

Han beskriver hur både ökningar och minskningar sker inom samma område.

– Man ökar åtgärder för värdefull natur under både invasiva arter och skydd av områden med 50 miljoner och ökar utgifterna för sanering med 10 miljoner, men sen gör man också minskningar inom området, klimatpremier till exempel. Och så gör man en satsning på fossilfria drivmedel vid statliga myndigheter, säger han ock fortsätter:

– Det här är pengar som flyttas om, men utgiftsområdet är lika stort eller litet som det var i budgeten i höstas, 19,6 miljarder.

Som ett konkret exempel pekar han på regeringens energipolitik.

– Man sänker energiskatterna på bensin, diesel och el. Väldigt mycket. Och de har ju redan sänkts i flera steg under mandatperioden. Dels ökar utsläppen, dels är det dåligt även utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv.

Bedömer att det påverkar omställningen framåt

Han lyfter också fram utvecklingen i regeringens beräkningar för kommande år. Det finns i regel beräkningar för tre år framåt, alltså 2027, 2028, 2029.

– Man beräknar att miljöbudgeten kommer minska ganska ordentligt: med 5,5 miljarder. Det är kopiöst mycket, säger Mikael Karlsson.

Han menar att politiken får konsekvenser för omställningen.

– Som det ser ut nu så kommer politiken göra det svårare att ställa om.

Han lyfter också möjliga effekter för offentlig sektor.

– En risk är ju också att det blir färre jobb inom det här området i offentlig sektor.

Ser du något positivt med budgeten för klimat och miljö?

– Nej. Det är väl bra med vissa omflyttningar, som att ge tio miljoner till PFAS. Men att flytta runt stolarna på Titanic hindrar inte den miljöpolitiska båten från att sjunka.

WWF: ”En missad möjlighet”

Även Världsnaturfonden WWF riktar kritik mot vårbudgeten och menar att satsningarna på klimat och miljö är begränsade i förhållande till behoven.

– Dagens vårbudget är en missad möjlighet, trots ett betydande reformutrymme och enorma behov saknas kraftfulla satsningar på natur och klimat, säger Em Petersson Göthner, politisk expert på WWF, i en kommentar.

Organisationen lyfter särskilt regeringens prioriteringar inom skattepolitiken.

– Att sänka skatten på fossila bränslen är inget annat än en björntjänst. Mycket pengar satsas på skattelättnader för bensin och diesel, ändå vet vi att fossilfria bränslen är framtiden, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF.

”Kommer komma väl till pass”

Samtidigt lyfter Havs- och vattenmyndigheten fram vissa delar av budgeten som positiva. Generaldirektör Anna Ledin pekar särskilt på ökade medel till arbetet mot invasiva främmande arter.

– Jag noterar att vi får ytterligare medel till arbetet mot invasiva främmande arter. Det kommer komma väl till pass. Det finns ett stort behov ute på länsstyrelserna att kunna bedriva det arbetet, säger hon till Miljö & Utveckling.

Hon framhåller att pengarna snabbt kan komma till användning.

– De pengarna kommer väldigt väl till pass. Vi kommer enkelt kunna se till att de här medlen fördelas och kommer i användning i år. Det är superpositivt.

Samtidigt betonar hon att myndigheten inte tar ställning till budgeten i stort.