Inga produkter i varukorgen.
Klimatet rusar: nya rekord för värme, hav och växthusgaser
Klimat Flera centrala klimatindikatorer fortsätter att utvecklas i samma riktning. En ny global rapport sammanfattar de senaste observationerna och visar tydliga förändringar i hela klimatsystemet.
Foto: Adobe Stock
Klimatsystemet fortsätter att förändras i snabb takt och flera centrala indikatorer pekar i samma riktning: ökande halter av växthusgaser, stigande temperaturer, varmare hav, smältande isar och en accelererande havsnivåhöjning. Enligt World Meteorological Organizations, WMO, rapport ”State of the Global Climate 2025” visar observationerna att uppvärmningen fortsätter trots naturliga variationer mellan enskilda år, och att förändringarna omfattar hela klimatsystemet. Flera centrala klimatindikatorer nådde rekordnivåer under 2025. Rapportens samlade slutsats är att den energiobalans som driver uppvärmningen ökar och att konsekvenserna blir allt mer omfattande för både natur och samhälle.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten sammanfattar observationer från hela klimatsystemet – atmosfär, hav, is och land – och visar enligt författarna att förändringarna inte bara fortsätter utan i flera fall accelererar.
Halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka. Enligt rapporten nådde koncentrationen av koldioxid i atmosfären 423,9 ppm under 2024, vilket är den högsta uppmätta nivån i modern tid och motsvarar cirka 152 procent av den förindustriella nivån.
Rapporten konstaterar att även metan och lustgas ligger på rekordnivåer. Ökningen kopplas till fortsatta utsläpp från fossila bränslen, ökade utsläpp från bränder samt en minskad förmåga hos naturen att ta upp koldioxid.
Att halterna är de högsta på mycket lång tid – upp till två miljoner år för koldioxid – bygger enligt rapporten på jämförelser med historiska data från isborrkärnor och andra klimatarkiv.
Temperaturen fortsätter uppåt
Den globala medeltemperaturen låg 2025 på omkring 1,43 grader över förindustriell nivå. Det gör året till det näst eller tredje varmaste som uppmätts, beroende på dataset.
Rapporten beskriver att de senaste elva åren är de varmaste i mätserien, som sträcker sig över 176 år. De tre senaste åren – 2023, 2024 och 2025 – är enligt samma underlag de tre varmaste.
Enligt rapportens analys påverkades temperaturerna något av att väderfenomenet El Niño övergick i en svag La Niña under 2025, vilket tillfälligt dämpade uppvärmningen. Samtidigt konstateras att temperaturerna ändå låg på en fortsatt mycket hög nivå.
Haven tar upp det mesta av värmen
En central slutsats i rapporten är att haven absorberar merparten av den extra värme som uppstår till följd av växthusgaser. Omkring 91 procent av den överskottsenergi som lagras i klimatsystemet hamnar i haven.
Havens värmeinnehåll nådde enligt rapporten en ny rekordnivå 2025, och de senaste nio åren har samtliga varit rekordår i denna indikator.
Rapporten hänvisar också till tidigare forskning, bland annat från IPCC, som bedömer det som i det närmaste säkert att ökningen av värmeinnehållet i haven huvudsakligen beror på mänsklig påverkan.
Havsnivån stiger snabbare
Den globala havsnivån fortsätter att stiga och har enligt rapporten ökat med cirka 11 centimeter sedan satellitmätningar började 1993.
Takten i ökningen har dessutom accelererat. Mellan 1993 och 2011 steg havsnivån med i genomsnitt 2,65 millimeter per år, medan motsvarande siffra för perioden 2012–2025 är 4,75 millimeter per år.
Rapporten kopplar ökningen till både uppvärmningen av haven – som gör att vattnet expanderar – och till smältande glaciärer och inlandsisar.
Glaciärer och havsis minskar
Glaciärerna fortsätter att förlora massa globalt. Data från referensglaciärer visar att åtta av de tio största årliga förlusterna sedan 1950 har inträffat efter 2016.
Samtidigt minskar havsisen. I Arktis var utbredningen 2025 den lägsta eller näst lägsta sedan satellitmätningarna började 1979. Även Antarktis visar mycket låga nivåer de senaste åren.
Rapporten beskriver detta som en del av en långsiktig trend, särskilt tydlig i Arktis där isutbredningen minskat under alla årstider.
Haven blir surare
En annan effekt av ökade koldioxidutsläpp är att haven blir surare. Den globala havsytans pH-värde har minskat med cirka 0,017 enheter per decennium sedan mitten av 1980-talet.
Rapporten förklarar att omkring 29 procent av människans koldioxidutsläpp tas upp av haven, vilket förändrar vattnets kemi. Även om havet fortfarande är basiskt innebär förändringen en pågående försurning.
Ett växande energiöverskott
En ny indikator i årets rapport är jordens energiobalans – skillnaden mellan inkommande solenergi och den energi som strålar ut från jorden.
Rapporten visar att denna obalans ökar, vilket innebär att jorden lagrar mer energi över tid. Denna energi driver enligt rapporten uppvärmning av hav, land och atmosfär samt smältning av isar.
Sedan 1960 har energiobalansen ökat, och ökningen har varit särskilt tydlig under de senaste 20 åren.
Konsekvenser för samhällen
Rapporten beskriver att de förändringar som observeras i klimatsystemet får följdeffekter för både natur och samhälle. Det gäller bland annat livsmedelssäkerhet, vattenresurser och människors möjligheter att bo kvar i utsatta områden.
Författarna pekar på att riskerna ökar när klimatrelaterade extremhändelser sammanfaller med sårbarhet och begränsad anpassningsförmåga.
