Snart kommer i princip alla produkter som säljs på EU:s inre marknad behöva ett digitalt produktpass. Passet är en form av digital identitet som kopplas till produkter. Konsumenter ska enkelt få information om till exempel reparerbarhet, materialens ursprung, koldioxidavtryck, reparationsmöjligheter och återvinning. Målet är att göra hållbara produkter till norm och att minska produkters miljöpåverkan under hela livscykeln.
Digitala produktpass – det här måste ni förbereda
Produktpass
EU:s digitala produktpass är snart verklighet. Vad kan företag förbereda redan nu? Hanna Lindén, senior forskare på forskningsinstitutet Rise, tipsar om steg att ta.
– För att få all information som behövs till produktpass krävs samarbete.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Kraven innebär nya förväntningar på hållbarhetsdata hos både tillverkare och importörer.
Enligt EU:s preliminära tidsplan ska passen implementeras brett 2030, men redan i år väntas vissa produktkategorier, som järn och stål få produktpass.
Fakta
Preliminär tidsplan produktpass
Årtalen avser antagande av delegerade akter, inte när kraven börjar gälla på marknaden. Kraven kommer att gälla på marknaden tidigast 18 månar senare. Tabellen visar ett urval av produktkategorier.
2026 Järn & stål, diskmaskiner, tvättmaskiner
2027 Textilier, skärmar, däck
2028 Möbler, elbilsladdare, kylskåp
2029 Ljuskällor
2030 Mobiltelefoner, torktumlare
Produktpassen är del av Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR. Vad som ska ingå är alltså fortfarande inte helt enkelt att svara på – ESPR är en ramförordning och gäller direkt i alla medlemsländer. Samtidigt pågår arbetet med så kallade delegerade akter som anger de konkreta kraven per produktkategori. Idag vet vi inte heller om varje enskild produkt kommer att behöva produktpass – det skulle kunna bli så för möbler samtidigt som kategorin järn och stål inte måste ha pass på varje produkt.
– Det betyder att mycket fortfarande är i rörelse. Förordningen är beslutad, men detaljerna utvecklas just nu, både juridiskt och tekniskt, säger Hanna Lindén vid Rise.
Om man vill förbereda sig, hur kan göra då?
– Det handlar dels om att skaffa sig förståelse för vad lagkraven innebär. Det kan vara svårt för företag att sitta och följa alla de här sakerna från EU, men branschorganisationer är ofta insatta och kan stötta. Man behöver titta på sina produkter och se hur de kan påverkas av lagstiftningen.
Många produkter innehåller mer än ett material.
– Om du är möbeltillverkare till exempel kanske du har både textil, stål och trä i dina produkter. Då gäller det att ha koll på alla områden.
Se över information
Hanna Lindén tipsar om att gå över vad man har för information – och vilken man saknar. Utöver det tycker hon att man ska samarbeta med leverantörer och kunder.
– Kanske kan man skapa någon form av pilotarbete tillsammans. Hur har ni tänkt lösa det här? Kan vi göra något tillsammans. En del av ens leverantörer kanske inte finns inom EU heller, då behöver man också förklara lagstiftningen.
Ett annat tips är att se över vad för typ av datasystem man använder för informationen. Den ska nämligen vara interoperabel, och alltså kunna ansluta och kommunicera med andra. Produktpassen ska vara maskinläsbara.
– Man kan inte ha allt i ett eget exceldokument som ingen annan kommer åt, säger Hanna Lindén.
Kan ses som strategisk tillgång
Tillgång till information ska ske enligt principen ”need to know”. Myndigheter ska ha tillgång till data för tillsyn, kunder ska kunna göra mer välgrundade val och aktörer i värdekedjan ska få bättre förutsättningar för exempelvis reparation och återanvändning.
Den samlade datan kan bli en strategisk tillgång, menar Hanna Lindén.
– När du har strukturerad produktdata blir det mycket enklare att planera för uppgradering, återanvändning, återtillverkning eller återvinning. Informationen i sig har ett värde och kan ligga till grund för nya cirkulära affärsmodeller.
Räkna baklänges
Förstudier för textilier och skor samt järn och stål pågår och väntas bli klara inom kort. Därefter följer en implementeringsperiod på cirka 18 månader. Det gör att många företag redan nu behöver börja räkna baklänges.
– Även företag som ”bara” är underleverantörer ingår i värdekedjor och ansvarar för att ta fram rätt data, säger Hanna Lindén.
– Det går att börja småskaligt. Inventera nuläget, följ utvecklingen och ta hjälp om det känns stort. Rätt använt kan digitala produktpass bli startskottet för en både hållbar och affärsmässigt spännande omställning, säger Hanna Lindén.
Fakta
Tipsen samlade
Hanna Lindén är senior forskare på Rise, Research Institutes of Sweden. Här är hennes tips för att förbereda inför digitala produktpass.
· Samarbeta för att få fram rätt information – produktpass kräver samverkan i värdekedjan.
· Skaffa förståelse för lagkraven. Ta hjälp av den branschorganisation ni tillhör som kan följa utvecklingen.
· Gå igenom era produkter och vilka material de innehåller – många produkter berör flera produktkategorier
· Inventera vilken information ni redan har – och vilken ni saknar för att kunna fylla produktpassen.
· Samarbeta med leverantörer och kunder och diskutera hur ni ska lösa kraven tillsammans.
· Starta ett pilotarbete i liten skala tillsammans med andra aktörer för att testa arbetssätt och dataflöden.
· Kommunicera kraven till leverantörer utanför EU – de behöver också förstå lagstiftningen eftersom de ingår i kedjan.
· Se över era datasystem: informationen måste vara interoperabel (kunna kopplas till och kommunicera med andra system) och produktpassen ska vara maskinläsbara.
· Räkna baklänges från tidsplanen – många behöver börja nu.
· Även underleverantörer måste ta fram rätt data eftersom de ingår i värdekedjorna.
· Börja smått: inventera nuläget, följ utvecklingen och ta hjälp om det känns stort.


