Det har länge antagits att fakta, regler och ekonomiska incitament är det som främst styr människors hållbarhetsbeteende. Men enligt ny forskning är känslor en lika viktig del av ekvationen. En ny studie från Umeå universitet visar att hur en policy får människor att känna påverkar både hur de bedömer dess effektivitet och hur benägna de är att följa den.
Forskaren: Känslor avgörande för att lyckas med hållbar förändring
Hållbarhetsarbete Positiva känslor som stolthet och lättnad kan spela en avgörande roll när organisationer försöker driva igenom hållbarhetsåtgärder. Det visar ny forskning som undersöker hur känslor påverkar människors stöd för miljöpolicys.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Känslorna spelar stor roll även vid stora beslut som att köpa bil, elbil i det här fallet. Under lång tid har just känslobiten varit understuderad eller undervärderad. Vi ser tydligt att den påverkar hur människor tar ställning”, säger Johan Jansson, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet.
Forskarna bakom studien har analyserat hur två känslor – stolthet och lättnad från skuldkänslor – påverkar människors inställning till en miljöpolicy. Resultaten visar att stolthet har en direkt effekt på viljan att agera hållbart, medan lättnaden verkar indirekt genom att öka upplevelsen av att policyn fungerar, vilket i sin tur stärker stödet för den.
– Man kan fundera på hur man använder olika typer av argument och motiv till att man ska göra någonting. Hur man kommunicerar och ramar in vad man säger, spelar väldigt stor roll, säger Johan Jansson.
Forskargruppen bakom studien menar att strukturella insatser som subventioner, teknik eller regler inte räcker ensamma. De behöver kombineras med kommunikation som väcker positiva känslor hos mottagaren. Det gäller både i politiska processer och i organisationer där hållbarhetsarbetet ofta innebär praktiska förändringar i människors vardag eller arbete.
Studien tar sin utgångspunkt i svensk klimatpolitik för elektrifiering av transportsektorn, men Johan Jansson säger att resultaten mycket väl kan tillämpas bredare.
– Förändring möts ofta av ifrågasättanden. Om man tydligt kommunicerar vad som blir bättre för vem, ökar acceptansen, säger Johan Jansson.
Ett konkret exempel som Johan Jansson tar upp handlar om lokala trafikförändringar. När en väg stängdes av för biltrafik i Umeå var det många som upplevde det som en begränsning för stadens bilister. Här hade kommunikationen kunnat lyfta fram vinsterna för andra grupper – tryggare skolvägar, minskat buller, renare luft. Den typen av positiva inramningar skapar, enligt Johan Jansson, bättre förutsättningar för acceptans.
– Många policybeslut kommuniceras ofta kortfattat med att ”nu gör vi så här, nu blir det så här”. Istället borde man fundera på hur man lägger fram förändringen för att det ska tas emot positivt, säger Johan Jansson.
Fakta
Studie: Så styr känslorna acceptansen
Titel: How consumers’ emotions about transport policies shape their adoption of sustainable transport
Publicerad i: International Journal of Sustainable Transportation, juni 2025
Metod: Enkät med 342 vuxna i Sverige om hur känslor påverkar inställningen till miljöpolicys. Analys med strukturella ekvationsmodeller.
Huvudresultat: Stolthet ökar direkt viljan att agera hållbart. Lättnad från skuldkänslor verkar indirekt genom att stärka upplevelsen av att policyn fungerar. Kombinationen av positiva känslor och tydlig kommunikation ökar stödet för förändring.


