Sveriges territoriella utsläpp uppgick till cirka 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2024, en ökning med drygt 3 miljoner ton jämfört med året innan. Det visar preliminär statistik från Naturvårdsverket, som beskriver ökningen som större än väntat.
– Utsläppsökningen från vägtransporter och arbetsmaskiner är större än vad vi tidigare bedömt i vårt underlag till regeringens klimatredovisning, vilket gör det svårare för Sverige att nå sina klimatåtaganden inom EU, säger Roger Sedin, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Bakom utvecklingen ligger framför allt den politiskt beslutade sänkningen av reduktionsplikten i januari 2024. Den lägre andelen biodrivmedel i diesel har lett till kraftigt ökade utsläpp från både tunga transporter och entreprenadmaskiner.
El- och fjärrvärmesektorn ökade också sina utsläpp, upp 5 procent jämfört med året innan – främst till följd av ökad avfallsförbränning. Industrins utsläpp minskade däremot med 5 procent, till stor del på grund av lägre produktion inom stål- och cementsektorerna.
Detta är den största utsläppsökningen sedan 2010. Jämfört med 1990 har utsläppen visserligen minskat med 33 procent – men utvecklingen 2024 innebär ett tydligt trendbrott som riskerar att underminera både nationella och internationella klimatmål.
Fakta
Sveriges klimatutsläpp 2024 – sektor för sektor (preliminärt)
Totalt: 47,5 miljoner ton CO₂-ekvivalenter
Transport:
35 procent av de totala utsläppen
16,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter
Industri:
30 procent
14,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter
Jordbruk:
13 procent
6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter
El- och fjärrvärme:
8 procent
3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (beräknat värde)
Arbetsmaskiner:
8 procent
3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (beräknat värde)
Övrigt:
6 procent
2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (beräknat värde)