Inga produkter i varukorgen.
Stor remissgenomgång: Det splittrar aktörerna om regeringens miljöprövningsreform
Juridik & Politik Regeringens förslag om att samordna miljöprövningssystemet väcker både hopp och oro. Näringslivet ser förenklade regler och snabbare tillstånd som avgörande för investeringar och klimatomställning, men flera myndigheter och kommuner varnar för försämrad rättssäkerhet, bristande resurser och risk för att miljöskyddet urholkas.
Foto: Adobe Stock.
En helt ny myndighet, förenklade processer och tydligare regler. Det är kärnan i utredningen En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, som föreslår en genomgripande reform av dagens miljöprövningssystem. I centrum står den nya Miljöprövningsmyndigheten, som föreslås ta över samordningen av tillstånd och miljöbedömningar från dagens uppsplittrade ansvar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
När remisstiden nu har löpt ut framgår det att bilden av utredningens förslag är splittrad.
Svenskt Näringsliv välkomnar förslagen och vill att de ska genomföras snabbt. ”Hela reformpaketet bör genomföras inom mandatperioden” skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar och betonar vikten av tydlighet, snabbhet och rättssäkerhet för Sveriges klimatomställning och industriella konkurrenskraft.
Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, som representerar över 90 procent av branschen, lyfter fram förslagets potential att förenkla processer, minska osäkerhet och påskynda nödvändiga investeringar – men betonar vikten av tillräckliga resurser och tydlig praktisk tillämpning.
Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, stöder också reformens samordningsidé och ser möjligheter för bioenergisektorn att växa. De efterlyser dock tydligare incitament, långsiktiga spelregler och kraftigare reduktionskrav för biodrivmedel, särskilt inom transportsektorn.
Den positiva tonen från näringslivet delas dock inte av alla. Göteborgs stads miljöförvaltning avstyrker flera centrala delar i förslaget, däribland skapandet av en ny samlad myndighet. De menar att detta riskerar att minska kommunernas insyn och leda till ökad belastning utan tydliga effektivitetsvinster.
Statens geotekniska institut, SIG, stödjer samordningen men varnar för att förslagen måste backas upp av resurser och kompetens. SGI riktar också kritik mot ändringen av begreppet ”miljöfarlig verksamhet” till ”miljöpåverkande”, som de anser skapar otydlighet.
Arbetsgivarverket, som inte tar ställning till myndighetsformen, pekar på stora arbetsrättsliga utmaningar vid en omorganisering. De kräver en tydlig plan för kompetensöverföring, personalvillkor och arbetsmiljö.
Naturvårdsverket är i grunden positivt till att förenkla och tydliggöra miljöprövningssystemet, men varnar för flera risker i utredningens förslag. De anser att det är osäkert om en ny myndighet verkligen skulle effektivisera processen och pekar på att uppbyggnaden kan ta flera år. Istället vill de att regeringen först utreder förbättringar inom dagens system. Myndigheten är också kritisk till de föreslagna tidsfristerna, som man menar kan leda till fler avvisade ärenden och försämrat miljöskydd. Dessutom efterlyser de tydligare analyser av konsekvenserna för tillsyn, resurser och andra delar av miljöbalken.
Sammanfattningsvis visar remissvaren en tydlig skiljelinje mellan näringslivets krav på effektivitet och tillväxt, och myndigheters och kommuners betoning på rättssäkerhet, resurser och miljöskydd. Nu analyserar regeringen remissvaren. Därefter avgörs om förslaget går vidare till riksdagen som proposition. Ett beslut kan komma tidigast 2026, men reformen kan också justeras eller utredas vidare.
