Inga produkter i varukorgen.
Analys: Striden om gruvan – MÖD avvisar ansökan
JURIDIK Ett bolag fick tillstånd av mark- och miljödomstolen att öppna en dagbrottsgruva vid Bricka i Hudiksvalls kommun. Beslutet har överklagats av flera enskilda sakägare. Martina Gelotte, jurist i miljörätt och redaktör på JP Infonet, analyserar utfallet.
Foto: Adobe stock.
Ett bolag fick tillstånd av mark- och miljödomstolen (MMD) att öppna en dagbrottsgruva vid Bricka i Hudiksvalls kommun. Kommunen, länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och flera enskilda sakägare överklagade till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
Bolaget hävdar att det har rådighet över det aktuella området med stöd av ett nyttjanderättsavtal med fastighetsägaren. MÖD bedömer att bolaget inte har visat att avtalet ger rådighet inom ett tillräckligt stort vattenområde för att bolaget ska kunna anlägga ett intag av vatten från sjön som tillgodoser verksamhetens behov av vatten.
Bolaget har inte ansökt om särskild tvångsrätt för vattenverksamhet enligt 28 kap. 10 § första stycket 3 p. miljöbalken (MB). Att bolaget avser att senare söka markanvisning enligt minerallagen (1991:45) avseende området är inte heller tillräckligt eftersom rådighet är en processförutsättning som domstolen ska ta ställning när den prövar ansökan. Att bolaget saknar rådighet utgör i sig grund för att avvisa ansökan.
MÖD konstaterar vidare att utredningen med de modeller som redovisats inte är tillräcklig. Antagandena i modellerna är inte i tillräcklig grad undersökta och verifierade, till exempel avseende tillgången på vatten i sjön samt täthet och hydrologiska flöden i jordlager och berg under sandmagasinet. Dessutom finns brister i underlaget avseende efterbehandling, påverkan på naturmiljö och arter samt utfartsväg och transporter.
Detta gör det svårt att bedöma vilka skyddsåtgärder som behövs. Bolaget har trots kritik från remissmyndigheter och sakägare avstått från komplettering i flera väsentliga frågor. Detta gör att verksamhetens omgivningspåverkan förblir osäker och inte kan bedömas. Bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen visar även att bolaget inte har skaffat sig tillräcklig kunskap om förhållandena på platsen. MÖD bedömer därmed, till skillnad från MMD, att bolaget inte uppfyller kunskapskravet i 2 kap. 2 § MB.
Sammantaget anser MÖD att miljökonsekvensbeskrivningen har så väsentliga brister att den inte kan läggas grund för ett ställningstagande till verksamhetens påverkan på miljön. Därför kan ansökan inte prövas och ska avvisas.
MÖD 2024-11-27 M 10882-22.
