”Hästen ingen miljöbov”

Det är viktigt att göra ett så kallat ”uppströmsarbete” genom att till exempel minimera hästarnas fosforrika föda och mocka ytor där hästarna vistas, men trots sådana åtgärder kommer all fosfor inte kunna stoppas och fosforläckage till vattendragen kommer aldrig upphöra. Istället för att fosforn tillslut hamnar på Östersjöns botten bör vi ta tillvara på den fosfor som läcker ut i vattendragen. Ännu bättre skulle vara att den tillvaratagna fosforn återvinns till produktiv mark, för att i sin tur minska på användningen av konstgödsel som också bidrar till än mer fosforläckage. Ännu bättre skulle det vara om man kunde se hästen och läckaget som en samhällsresurs som kan tas tillvara på, istället för ett hot som bara ska stoppas och kostar pengar.

Resurs att ta till vara

Genom att använda reaktivt filtermaterial, fosforfilter utan kemikalier, i brunnar runt hästgården så kan mycket av läckaget fångas upp och återanvändas av den lokala bonden på åkern. Den inbundna fosforn släpps i samma takt som växterna tar upp näringsämnet. Fosfor är ett livsviktigt näringsämne och tillgångarna är tyvärr ändliga – vi måste på allvar återvinna och hantera det med varsamhet.

Så istället för att prata om miljöhot och miljöbovar så ska vi se fosforöverskott som en miljömöjlighet och värdefull resurs för cirkulär ekonomi och ett hållbart kretslopp.

Alexandra D Stark, Kommunikations- och marknadsansvarig, Ecofiltration Nordic AB

Maria Sammeli, Produktchef Polonite, Ecofiltration Nordic AB

Håller du med? Om inte, kontakta redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se