nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Hästar går ofta ute året runt. Nu visar ny forskning att hästar kan orsaka så mycket som 60 kilo fosfor per hektar i en hage. FOTO: Shutterstock

”Hästhagar är ett dolt miljöhot”

Hästar kan tillföra 60 kilo fosfor per hektar i en hage. Det är nästan tre gånger så mycket som lantbrukare får lov att lägga på sina åkrar. Tjänstemän och forskare vill nu att hästhagar ses som ett miljöhot.

  • Annons 1

Hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark. Men få hästägare är medvetna om att de bidrar till övergödningen av våra vatten.

– Det här är ett stort problem som verkligen behöver uppmärksammas, och det är ett antal projekt på gång nu i kommunerna, säger Gunilla Lindgren på Länsstyrelsen i Uppsala län, till tidningen Hav & Vatten.

Ute året runt

Till skillnad från kor är hästar ute i hagen varje dag, året runt. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att hästar kan tillföra så mycket som 60 kilo fosfor per hektar i en hage. Ändå är de få som ser hästen och hästhagen som ett miljöhot.

– De flesta har absolut ingen aning om vad deras hästar släpper ut. Ska man lösa problemet är första steget att informera, säger hästägaren Nadja Andréewitch, som nyligen gjort ett examensarbete vid Mälardalens högskola om fosforläckage från hästhagar.

Kommentarer

8 reaktioner till “”Hästhagar är ett dolt miljöhot””

  1. Sören skriver:

    Hos människor är det urinen som innehåller den största delen av den fosfor vi ”släpper ut”, kan det kanske stämma även hos hästar? Urin samlas inte in alls i hagar så allt i artikeln är kanske inte bara lögn och bluff som kommentarerna här verkar försöka säga.

    1. Jonas Ericson skriver:

      Det stämmer även för hästar. Förr samlade man även in jord från speciellt ”omtyckta” fläckar (och det kan man naturligtvis göra än idag).

      Men problemet är inte hästarna som artikelförfattarna försöker ge sken av, utan att man tillför mer än man tar bort. Hästarna själva tillför inget. En betesmark utan extern tillförsel drabbas istället normalt av näringsbrist, både pga. ett visst läckage som man aldrig helt kan undvika, delvis för att djuren växer och därmed binder fosfor i kroppen och slutligen för att man traditionellt sett tar bort en del av gödseln.

      Det vore önskvärt att journalister toge sig tid att kolla upp sina artiklar och inte spred forskningsresultat lösryckta ur sitt sammanhang. Efter ett halvår minns de flesta endast rubrikerna och har då en kvarstående uppfattning om att det är just hästar i sig som är problemet.

  2. Jonas Ericson skriver:

    @Monica Hedlund.
    I många fall är det inte forskning som behövs, utan lite naturvetenskaplig allmänbildning.

    Enda sättet för fosfor att ansamlas i en hästhage är att tillföra den – t.ex. med fodret och sedan inte föra bort gödseln. Hästar i sig samlar inte in fosfor från luften och deponerar den i marken – det behövs knappast en forskningsrapport för att bli övertygad om även detta – eller?

    Genom att inrikta sin forskning på just en sådan situation kan man naturligtvis visa det man föresatt sig att visa. Om man istället gör som Mikael Werner visar så bibehåller man kretsloppet och kan även riskera att utarma marken på fosfor.

    Den som har aningen mer naturvetenskaplig allmänbildning vet att betesmarker traditionellt vanligen lidit av fosforbrist, just för att man samlat in mer gödsel än man tillfört fosfor. Redan Linné skriver massor om detta och det är ett återkommande tema genom seklerna.

  3. Monica Hedlund Monica Hedlund skriver:

    Uppgifterna kommer från senaste numret av tidningen Hav & Vatten, från Havs- och vattenmyndigheten. De hänvisar till forskning från bland annat SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
    https://issuu.com/havochvatten/docs/hav1604_e
    Har du andra uppgifter, Tobbe?

    1. Jonas Ericson skriver:

      Jordbruksverket har:

      Totala betesmarksarealen i Sverige utgör enligt Jordbruksverket 14 % av jordbruksmarken. Om Sveriges 360 000 hästar betar på 10 % återstår endast 4 % till Sveriges 1,5 miljoner nötkreatur och 600 000 får.

      Det är förvisso en journalistisk regel att aldrig kolla en bra story – men i detta fall kanske man borde gjort det.

  4. Tobbe skriver:

    ”Hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark.”
    Varifrån kommer dom uppgifterna?
    Om man nu ska slå på stora trumman och påvisa ett miljöproblem så vore det bra om man höll sig till sanningen, inte sant?

  5. Mikael Werner skriver:

    Hästar kan tillföra 0 kilo fosfor per hektar i en hage. Den fosfor som finns i marken tas upp av det växande gräset som konsumeras av hästarna och sedan tillförs jorden i form av gödsel som tas upp av det växande gräset… Ett underbart och livgivande kretslopp där inget tillförs och inget avges, perfekt ned till atomnivå. I en hage där hästar hålls vintertid och utfodras med hö, samlas gödseln upp och används för bl.a. grönsaksodling där den tillförda fosforn lämnar odlingen i form av mat för människor och djur. Om något så innebär detta att vallen där hö tas på sikt utarmas på fosfor. Vi får ett miljöfarligt underskott på fosfor. De forskare och tjänstemän som hävdar att hästhagar är ett dolt miljöhot och vill att hästhagar ses som ett miljöhot är ett ypperligt exempel på hur farligt det är med bristande kunskap och dolda agendor. Genom att studera förvridna specialfall och åsidosätta grundläggande forskaretik sprider man falsk propaganda. Oavsett om det görs medvetet eller omedvetet så är det faktiskt lika illa.

    1. Monica Hedlund Monica Hedlund skriver:

      Har du annan forskning att åberopa, Mikael, så är det ok att du lägger ut en länk eller rapporttitel här.

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Miljöinnovationer i topp i Swedbanks entreprenörstävling

Tio entreprenörer har utsetts till vinnare i Swedbanks tävling rivstart. Bland dessa finner vi några intressanta affärsidéer inom vattenrening, minskat sopsvinn och smarta solceller.

Hög tid att satsa på förnybara förpackningar

Analys

Debatten om spridning av plast i hav och sjöar har börjat blossa upp på allvar runt om i världen. Med stor sannolikhet blir det tuffare regler kring spridning av både engångsplast och mikroplaster framöver, skriver Catrin Offerman, chefredaktör för Miljö & Utveckling.