Vilseledande slutsatser från SLU om skogens kolupptag
Debatt
En ny doktorsavhandling från SLU visar att vissa skogar kan vara kolkällor, det vill säga att skogar släpper ut mer koldioxid än de lagrar. Det finns dock betydligt fler studier som har fått fram motsatta resultat, skriver David van der Spoel, Professor i biologi vid Uppsala Universitet och Rebecka Le Moine, Naturvårdsbiolog i Linköping.
Skogars förmåga att lagra in kol beror på många faktorer, såsom markförhållanden, nederbörd och temperatur. Naturskogen där koldioxidflöden har uppmätts i SLU:s studie är troligen en av de mest studerade i Sverige.
En pollenanalys publicerad år 1992 av SLU-forskare (J. Ecology 80 p. 625) visar att där fanns en blandlövskog för 4000 år sedan. Skogen utvecklades till att få mer inslag av barrträd men utnyttjades hela tiden av människor tills slutet på 1700 talet. Skogen som finns där idag har lång kontinuitet, men samtidigt kan man säga att den har fått utvecklas fritt i ”bara” drygt 200 år.
Att dra slutsatsen att ”Urskogar kan vara kolkällor” blir då en stor överdrift eftersom många träd där knappt hunnit fylla 200 år, vilket ur ett ekologiskt perspektiv innebär en knapp medelålder. Å andra sidan är det ingen nyhet att skogar, även produktionsskogar som avhandlingen även behandlar, kan bli kolkällor som följd av storm, väderförhållanden, insektsangrepp och så vidare.
Ta helhetsgrepp
Vill man komma åt utsläpp av växthusgaser i skogsbruket bör man först och främst undvika kalhyggen. Sedan ska man komma ihåg att drygt 80 procent av de skogsprodukter som tillverkas idag är papper- och massaprodukter eller bioenergi. Allt detta återgår vid förbränning snabbt till atmosfären som koldioxid, med utsläpp som är dubbelt så stora som resten av den svenska ekonomin som följd.
Skogsbruket, och i synnerhet pappersproduktionen, kräver dessutom motsvarande hälften av den industriella energiåtgången i Sverige.
Vilseledande
Istället för att ta ett helhetsgrepp väljer SLU att fokusera på att skogar kan bli klassade som kolkällor. Det blir riktigt vilseledande när SLU förstorar upp forskningens resultat genom att skriva att utsläppet under tio år motsvarar ”fem varv runt jorden med bil”. Det låter ju mycket, men det motsvarar vad två medelsvenssons släpper ut på ett år. Om man dessutom inser att studien om naturskogen motsvarar fjuttiga 10 år av en skogshistoria som sträcker sig 4000 år tillbaka, står det klart att SLU inte har mycket att gå på när de försöker att få gamla skogar att framstå som klimatbovar.
