Efter valet – 7 frågor transportsektorn bör bevaka

Ett återkommande budskap från deltagarna var att företagen behöver långsiktiga politiska spelregler. Thomas Juhlin lyfte investeringar i biodrivmedel och laddinfrastruktur som exempel på områden där branschen behöver veta vilken riktning politiken tar.

– Det branschen behöver är ju långsiktighet. Vi behöver veta vart vi ska, sade han under samtalet.

Reduktionsplikten kan förändras

Reduktionsplikten, som innebär att drivmedelsleverantörer ska minska utsläppen från bensin och diesel genom inblandning av förnybara eller fossilfria drivmedel, är en av frågorna som kan aktualiseras efter valet.

Drivkraft Sverige är positivt till en höjd reduktionsplikt. Thomas Juhlin argumenterade samtidigt för att systemet bör bli mer flexibelt, med tätare kontrollstationer och möjlighet att justera nivån om exempelvis oljepriset stiger kraftigt.

Han framhöll att elektrifieringen är viktig, men att den inte omedelbart minskar utsläppen från de bensin- och dieseldrivna fordon som redan finns på vägarna. Därför ser organisationen en fortsatt roll för biodrivmedel under tiden som fordonsflottan ställs om.

– Vi kommer inte ifrån det att den stora massan av fordonsflottan drivs på flytande drivmedel. Och där har vi ett utmärkt sätt med biodrivmedel att få ner de utsläppen, sade han.

Enligt Thomas Juhlin behöver distributörerna omkring nio månaders framförhållning vid en höjning av reduktionsplikten. Han uppgav också att det finns investeringsplaner för biodrivmedelsproduktion hos företag, men att beslut om att genomföra dem är beroende av politiska besked och långsiktiga villkor.

Samtidigt framhöll han att en ökad produktion inte får ske på bekostnad av skog eller livsmedelsproduktion.

Inhemska drivmedel kopplas till beredskap

Frågan om svensk biodrivmedelsproduktion handlar enligt deltagarna inte bara om klimatutsläpp. Thomas Juhlin menade att en stabil inhemsk produktion även kan bidra till försörjningstryggheten.

Svante Axelsson förde fram ett liknande resonemang och föreslog att staten skulle kunna använda garantipriser för att stödja produktion av drivmedel från skogsråvara. Det var ett av flera industripolitiska förslag som han lyfte under samtalet.

Svante Axelsson förespråkade även en grön investeringsbank som skulle kunna samla exempelvis kreditgarantier och andra finansieringsverktyg. Enligt honom skulle en sådan bank behöva tillräcklig kompetens för att bedöma vilka projekt som har förutsättningar att lyckas.

– Alla investeringar kommer inte att flyga. Men svaret är inte att sitta still och sjunka, sade han.

Elbilspremien kan breddas

Även utformningen av elbilspremien kan få betydelse för utvecklingen på fordonsmarknaden. Jessica Alenius beskrev det nuvarande stödet som för snävt och uppgav att många ansökningar avslås.

Mobility Sweden vill att stödet ska omfatta fler inkomstgrupper och inte begränsas till glesbygden. Enligt Alenius bör även personer i mindre städer och förortskommuner där kollektivtrafiken är begränsad kunna få stöd.

– Då tror vi att man behöver bredda elbilsstödet så att fler inkomstgrupper och inte bara glesbygd, utan kanske också mindre städer, förortskommuner, där inte heller kollektivtrafiken är särskilt utbyggd, sade hon.

Hon betonade också betydelsen av en fungerande svensk marknad för fossilfria fordon. Enligt hennes bedömning kan möjligheterna att exportera svensk teknik påverkas om produkterna inte får genomslag på hemmamarknaden.

Laddinfrastrukturen pressas av färre elbilar

Utbyggnaden av laddinfrastruktur är ytterligare en fråga att följa. Thomas Juhlin uppgav att antalet elbilar har blivit lägre än tidigare prognoser, samtidigt som laddnätet har byggts ut.

Enligt honom kan det få ekonomiska konsekvenser för laddstationer som har för få kunder. Stöd har bland annat använts för att bygga bort sträckor med dålig tillgång till laddning, men Juhlin varnade för att vissa stationer kan försvinna om kundunderlaget förblir för litet.

Han efterlyste därför mer riktade stöd och menade att framtida insatser bör sättas in där de gör störst nytta.

Olika syn på sänkt elskatt

Deltagarna diskuterade också en sänkning av elskatten för fordonsladdning. Thomas Juhlin ansåg att en eventuell skattesänkning bör riktas specifikt till laddning, men bedömde samtidigt att den skulle få en begränsad betydelse för privatpersoners beslut att köpa elbil.

Jessica Alenius lade större vikt vid åtgärdens signalvärde. Hon menade att skattesystemet tydligare bör gynna fossilfria alternativ.

– Nu ska vi göra det billigare och enklare att välja det fossilfria alternativet. Det måste vara det nya mantrat, sade hon.

För den tunga trafiken pekade Svante Axelsson bland annat på skatterabatt för laddning, miljözoner för ellastbilar och en differentierad kilometeravgift som möjliga styrmedel. Det handlar om åtgärder som han anser skulle kunna öka efterfrågan på elektrifierade lastbilar.

Branschen efterfrågar åtgärder framför nya mål

Efter valet kan även transportsektorns klimatmål och Sveriges åtaganden enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, komma att diskuteras. Jessica Alenius framhöll att nya mål behöver följas av konkreta åtgärder och tydliga besked om vad som händer om Sverige inte uppfyller sina åtaganden.

– Vi kan ibland bli överösta av mål, men om vi inte uppnår de här målen så betyder de ju ingenting, sade hon.

Även Svante Axelsson efterlyste större fokus på åtgärder. Bland förslagen han lyfte fanns miljözoner som endast släpper in elektrifierade lastbilar och drivmedelspriser som ligger närmare nivåerna i Sveriges grannländer.

Thomas Juhlin och Jessica Alenius pekade båda ut den nyligen presenterade Styrmedelsutredningen som ett underlag för den kommande regeringen. De betonade att de inte ställer sig bakom samtliga förslag, men ansåg att utredningen innehåller flera åtgärder som kan genomföras eller utvecklas vidare.

– Ta de förslag som finns på bordet. Tillsätt ingen ny utredning utan jobba med det vi har, sade Thomas Juhlin.