Vasakronan bygger hus – och klimatkunskap

Tre nya hus och ett renoveringsobjekt

På andra sidan gatan pågår projektet Kronan, ett kvarter med 40 000 kvadratmeter kontor fördelat på tre nya hus och därutöver ett äldre höghus som renoveras. För några år sedan hade det här reportaget handlat om energieffektiviteten i Skatteverkets blivande kontor. Men utvecklingen har gått fort. Bland det första Anna Denell nämner är siffror och prestanda – men siffror över klimatutsläppen per färdigställd kvadratmeter.

– Klimatpåverkan på den nya delen är 382 kilo koldioxidekvivalent per kvadratmeter, och för den ombyggda delen är det 193 kilo per kvadratmeter. Så det lönar sig att behålla den gamla delen. Stommen i ett nytt hus står för 60 procent av klimatpåverkan, säger Anna Denell.

Hon fortsätter uträkningen:

– Om man slår ihop det så blir det 278 kilo koldioxidekvivalent per kvadratmeter på hela projektet. Totalt sett är det lägre än för ett trähus som vi bygger i Uppsala.

Oväntad klimathjälte

Klimathjälten i sammanhanget är alltså det röda tegelhuset från mitten av förra seklet, snarare än de solcellsbeklädda fasaderna anno 2021. Bara det faktum att den står på plats sedan länge gör den mindre klimatbelastande än det som byggs bredvid.

– Min syn på äldre byggnader har förändrats. För det första så kan man se dem som en materialbank. De innehåller en massa värdefulla resurser, en massa material.

– Men sedan är det också det faktum att det krävs mer än ett ton material för varje nyproducerad kvadratmeter som gör att man börjar fundera – hur effektivt använder vi de befintliga husen?

Ett ”osthyvelsprojekt” ur klimatsynvinkel

Byggprojektet Kronan är vad hon kallar ett ”osthyvelsprojekt”. Kvarteret var redan planerat och projektet hade kommit igång när Vasakronans styrelse beslutade om klimatneutralitet i hela värdekedjan. Eftersom de stora besluten redan var tagna, återstod att försöka minska klimatpåverkan i andra delar.

– Det handlar till exempel om återbruk. Vi fick också ner utsläppen från lastbilstransporter. Och byggetableringen (de kontor och personalutrymmen som behövs på plats, reds. anm.) är i befintliga lokaler, inte i byggbodar, säger Anna Denell.

Begagnade granitskivor ett exempel

Per Nilsson, Skanska, är biträdande produktionschef för nybyggnadsprojektet. Han släpper in oss i etableringen, och förser oss med hjälmar, glasögon och västar.

Efter lite krångel har vi passerat snurrgrinden på vägen in, och promenerar runt huset innan vi kommer in genom en typisk byggdörr, en hög plywoodskiva med provisoriskt lås. Jakten på bra ljus till bilderna för oss upp till takterassen. Här är golvet belagt med begagnade granitskivor från ett projekt mitt i centrala Stockholm.

”Kul, men dyrare än att köpa nya”

Per Nilsson, Skanska, är biträdande produktionschef för nybyggnadsprojektet. Han berättar att de begagnade byggmaterialen emellanåt ställer till problem för projektet.

– Begagnat är på sitt sätt kul. Men vi är oerhört ovana än så länge. Stenarna från Sergel blev dyrare än vad det hade varit att köpa nya, men det får man ta, man får lära sig, säger han.

Ett problem med återanvändningen är att det krävs lagringsutrymmen. Det som plockas ut kan behöva vänta ganska länge innan det hittar sin nya plats.

Gångstråk, sedummattor och solceller

Plasten från olika förpackningar fladdrar i vinden, på avstånd bullrar en maskin och måsarna skriar. Takterassen är inte så gästvänlig en blåsig dag i april, men här är det meningen att Skatteverkets medarbetare ska kunna ta en paus. Ytan på taket delas mellan sittplatser, gångstråk, sedummattor och solceller. Anna Denell ser sig omkring.

– Jag blir lite stolt! Solcellerna är roligt, de som arbetar här kommer att se dem vid varje fika på terrassen. Då påminns man om hur viktigt det är att göra något åt saken, säger hon.

Huset vi står på är ju nybyggnation, hur ser du på det?

– Det är viktigt att bygga hus som klarar av att transformera sig, att fyllas med vettigt innehåll även om vi ändrar vårt behov av kontorskvadratmeter. Vår bransch pratar ofta om flexibilitet, men frågan är om vi inte borde prata om generalitet, säger Anna Denell.

Äldre byggnader med bra ljusinsläpp kan ofta få nya användningsområden, konstaterar hon. En fabrik kan bli bostäder eller kontor. Och ju mindre ombyggnadsarbete som behövs, desto bättre.

– Det är inte någon liten klimatpåverkan att hålla på och bygga om husen hela tiden. Om vår klimatpåverkan i det här projektet är 382 kilo koldioxidekvivalent per kvadratmeter, så avser 70 till 75 av de kilona insidan.

Avfallssortering viktigt för klimatkalkylen

Minskad mängd nybyggnation, återbrukat byggmaterial och så lite ombyggnadsarbeten som möjligt är alltså tre vägar mot lägre klimatutsläpp. En fjärde viktig komponent hittar vi på bottenvåningen av huset: avfallssorteringen.

– Vi har haft källsortering som krav länge. Vi vill minimera det som går till deponi och se till att det material vi sorterar ut verkligen kan återvinnas, och jobbar med specifika mål, säger Anna Denell.

Det har gått över tio år sedan hon tog fram de första siffrorna på mängden avfall, och häpnade över mängden spill som uppstår vid ett bygge. Då fick hon fram att 78 kilo material gick i containern för varje byggd kvadratmeter. Idag är Vasakronans nere på 25 kilo som bäst.

Själva huset ligger i scope 3

Att räkna kilo avfall är inte okomplicerat, men enkelt jämfört med att ta fram klimatbelastningen för ett helt byggprojekt. Vasakronan började, som så många andra, med att göra en årlig klimatredovisning av scope 1 och 2. Efterhand som utsläppen pressades ner började tankarna kring scope 3 göra sig gällande. Men svårigheterna var många, ingen visste egentligen hur mycket klimatutsläpp ett husbygge orsakar, och byggena är komplexa projekt med tiotusentals olika komponenter.

– En dag bestämde vi oss, och sade att detta måste vi ta reda på och kunna kvantifiera. Det slutade med att vi fick mäta allting i ett byggprojekt. I början fick vi listor från entreprenörens inköpssystem, då ingick kaffefilter och havrekakor. Så vi kom fram till att det måste gälla material som är avsett att byggas in i huset.

Nu finns snabbare lösningar

Till slut kom en rapport som berättade vad som behövs för att bygga ett hus. Den fick en klimatberäkningsexpert ta hand om. 2018 hade Vasakronan nått fram till att försöka förvandla siffrorna på materialet till klimatpåverkan.

– Sedan dess har det hänt mycket. Nu kan man till exempel använda sin BIM-modell (en digital modell över en byggnad, reds. anm.) i klimatberäkningen som ett sätt att få fram en uppskattning av utsläppen. Många arkitekter kan hjälpa till och även byggkonstruktörer, säger Anna Denell.

Ingen skarp gräns för utsläppen

Dessutom har de stora miljöcertifieringssystemen infört krav på livscykelanalyser, och Boverkets krav på klimatdeklarationer träder snart i kraft. För Vasakronans del finns interna beslut.

Vi har infört krav på detta i alla stora projekt.

– Vi har infört krav på detta i alla stora projekt. Vi har inte vågat sätta ner foten och säga att inget projekt får ligga över till exempel 300 kilo per kvadratmeter, det är lite för tidigt för det. Men vi har krav på en initialkalkyl, och på den lägger vi besparingskrav.

Hur ser du på att krav på maximal klimatpåverkan kommer först år 2027 i byggreglerna?

– Jag tycker att det är lite långsamt och segt. Samtidigt få man ha respekt för att man från lagstiftarens håll menar att det är viktigt att kraven är möjliga att nå för alla parter. Men jag tycker att det hade varit bättre att införa någon slags skall-krav tidigare, och lite mer generöst, säger Anna Denell.

Med många olika aktörer som vill driva frågan är det förstås en risk att beräkningssätten skiljer sig åt, och att siffrorna blir svåra att jämföra.

– De här nyckeltalen, antalet koldioxidekvivalenter per kvadratmeter och år, de kunde ingen för två år sedan. Men man ska vara uppmärksam på att olika företag räknar på olika sätt. Det finns ingen standard än.

”Allt ska med”

Installationsprodukter, som elkablar och ventilationssystem, hör till produkter som inte alltid ingår i klimatkalkylen. En annan parameter som kan skilja sig åt är om transporter till och från byggarbetsplatsen räknas med, och hur man ser på det som kallas ”invändig rumskomplettering”, alltså mattor, innertak och liknande.

– Vi har filosofin att allt måste med, och nu pratar jag byggmaterial. Jag tycker att alla saker är väsentliga, med lite olika argument, säger Anna Denell.

Driftfasen ingår inte

Om till exempel installationerna utelämnas, minskar möjligheten att sätta press på leverantörerna att se över sin klimatpåverkan, menar hon. Och invändig rumskomplettering är nog så viktig med tanke på att den ofta har kort livslängd och snart ersätts med nya material.

Något som däremot inte ska finnas med i klimatkalkylen enligt Vasakronan är driftfasen och de utsläpp som genereras då.

– Jag tycker inte att man ska lägga till utsläpp som sker under driftfasen, för det handlar om en prognos. Men det är alltid bra med ett hus som drar lite energi, säger Anna Denell, och förklarar:

– En del modeller drar ifrån fiktiva utsläppsminskningar, så om ett hus skulle kunna använda 70 kWh per kvadratmeter och år enligt byggreglerna men byggs för 50, så blir det en minuspost i klimatkalkylen. Det är inte ett sant värde.

Hur ser du på solceller på taket?

– Det tycker vi inte heller är en minuspost. Det är jättebra men tar inte bort någon koldioxid från atmosfären. Om du väljer att använda ett ton betong har du orsakat ett utsläpp på kanske 300 kg koldioxid i atmosfären. Att du sedan producerar en del av din energi själv är ju bara en teoretisk minskning av en ytterligare utsläppsökning som huset genererar när det används, säger Anna Denell.

– Jag vill verkligen poängtera att detta inte är ett argument mot solceller, solceller är jättebra, men minskade utsläpp innebär inte att man tar bort några koldioxidmolekyler ur atmosfären.

Arean den största felkällan

Den största felkällan är ändå arean. Utsläppen som kommer från bygget delas ju upp på det antal kvadratmeter som byggs. Och här har bygg- och fastighetsbranschen en lång historia av att använda olika areabegrepp. En del omfattar hela byggnaden, en del bara de uppvärmda ytorna, för att ta två exempel.

– Där är jag inte lika tvärsäker på vilket som är rätt eller fel. Det viktiga är att man är konsekvent inom den egna organisationen och transparent med vad man använder.

Vasakronan har valt det som kallas bruttoarea, eftersom den uppgiften kommer fram tidigast i projektet.

Hur ser du på att alla dessa utsläpp strikt räknat inte är era, utan byggbolagens?

– Byggbolaget säger i sin tur att det inte är deras utsläpp utan cementtillverkarens. Och så bollar alla vidare och inget händer. Även om det inte är våra utsläpp så är det viktigt att vi gör den här resan och funderar på vad vi tycker är okej att släppa ut per kvadratmeter, annars blir det ingen katten-på-råttan-effekt som gör att betongtillverkaren börjar titta på att blanda i mindre cement i sin produkt.

När vi lämnar byggprojektet Kronan blir vi åter påminda om klimathjälten i kvarteret, den befintliga kontorsbyggnaden som reser sig precis vid ingången till byggarbetsplatsen.

Har klimatambitionerna lett till att Vasakronan dragit ned på sina nybyggnadsprojekt?

– Det är en bra fråga. Jämfört med för fem-tio år sedan så är det i alla fall en fråga som vi ställer oss. Vi för diskussionen – är vi med och skapar behov som egentligen inte finns? Den viktigaste uppgiften vi har är att få våra befintliga hyresgäster att använda sina lokaler mer effektivt. Då är vi med och hjälper till att totalt sett effektivisera byggnadsbeståndet, säger Anna Denell.

Även hyresgästernas utsläpp hör till scope 3. Här har Vasakronan börjat arbeta med behovet av resor och transporter, hyresgästernas elanvändning och deras avfall. Arbetet har pågått i fem år, och noggrannheten i siffrorna ökar hela tiden.

– Fler och fler kunder är väldigt intresserade. De vill ha siffrorna på till exempel avfall eftersom de vill göra skillnad.

Hur ser Vasakronans klimatarbete ut om fem år?

– Jag tror att vi har förflyttat oss väldigt mycket i frågan om hur mycket nytt som behöver byggas, och det gäller hela vår bransch. Det kommer att vara ett tillstånd där man verkligen behöver motivera nya kvadratmeter. Jag är säker på att materialen blir dyrare, särskilt icke-förnybara resurser. Priset på koldioxid kommer att slå igenom i byggverksamheten. Och det blir ett allmänt mindset i samhället som gör att det inte riktigt efterfrågas nyproduktion på samma sätt som nu.

– Och ur det faktumet kommer det att födas en massa spännande, nya affärsmöjligheter.

Cirkularitet

Cirkularitet i fokus på ny konferens

17 maj 2021