10 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

EU och Kina stärker samarbetet

EU och Kina har enats om att stärka samarbetet om biologisk mångfald, plastföroreningar och global miljöstyrning. Samtalen i Bryssel leddes av Jessika Roswall och Kinas minister för ekologi och miljlö Huang Runqiu inför kommande internationella miljömöten. Parterna diskuterade finansiering av naturskydd, genomförandet av Kunming–Montreal-ramverket och ett rättsligt bindande globalt plastavtal. De tog även upp åtgärder mot PFAS och andra farliga kemikalier. Samarbetet ska fortsätta på både politisk och teknisk nivå.

Strid om biologisk mångfald inför EU-möte

Biologisk mångfald står högt på dagordningen när EU:s miljöministrar möts i Luxemburg den 25 juni. Diskussionen väntas kretsa kring hur naturfrågor kan kopplas till konkurrenskraft, investeringar och näringslivets omställning. Sverige vill se en starkare koppling mellan biologisk mångfald och företagande. Regeringen lyfter fram företagens arbete med naturrelaterade risker och ställer sig positiv till EU:s arbete med så kallade naturkrediter, som ska skapa ekonomiska incitament för investeringar i naturvård och restaurering. Samtidigt varnar miljöorganisationernas paraplyorganisation European Environmental Bureau för att EU:s konkurrenskraftsagenda riskerar att flytta fokus från naturvård till regelförenkling. Organisationen motsätter sig en översyn av fågel- och habitatdirektiven och menar att problemet främst ligger i bristande genomförande av befintliga regler, inte i lagstiftningen i sig.

Ragn-Sells lyfte fosforfrågan direkt med EU-kommissionen

Ragn-Sells fick förra veckan möjlighet att framföra sina synpunkter på EU:s framtida cirkulärlagstiftning direkt till EU-kommissionär Jessika Roswall vid ett rundabordssamtal i Bryssel. Under mötet argumenterade bolagets hållbarhetschef Pär Larshans för att EU bör ändra regler som i dag begränsar användningen av återvunnet fosfor från europeiska reningsverk. Enligt Ragn-Sells motverkar dagens regelverk EU:s ambition att minska beroendet av importerade råvaror och stärka den strategiska autonomin. Bolaget pekar särskilt på att återvunnet fosfor från förbränd avloppsslamaska fortfarande inte får användas i djurfoder, trots att tekniken för återvinning redan används i industriell skala. Frågorna diskuteras samtidigt som EU-kommissionen arbetar med den kommande Circular Economy Act, som ska stärka resurseffektivitet och cirkulära materialflöden inom unionen.

EU överväger fler fria utsläppsrätter till industrin

EU-kommissionen överväger att utöka möjligheten för företag att få fria utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS. Uppgifterna kommer från Reuters, som tagit del av utkast till de pågående diskussionerna om regelverket. Förslaget diskuteras som en del av en översyn av systemet och kommer efter påtryckningar från flera medlemsländer som anser att det försämrar den europeiska industrins konkurrenskraft. Tyskland, en av EU:s största industrinationer, driver på för förändringar medan Italien har föreslagit att systemet tillfälligt pausas. Italien vill också införa nationella ersättningar till gaskraftverk för kostnader kopplade till koldioxidpriset. Samtidigt väntas EU-kommissionen presentera förslag till förändringar av ETS-direktivet i mitten av juli. Förslagen har mött kritik från näringslivet. Över 100 företag har varnat för att en försvagning av ETS riskerar att bromsa omställningen och minska incitamenten att investera i utsläppsminskningar. Företagen uppmanar EU att hålla fast vid målet att minska beroendet av fossila bränslen och fortsätta stärka klimatpolitiken.

EU-rådet enas om miljö-omnibus 

I veckan enades EU-rådet om rådets förhandlingsposition för EU:s så kallade miljö-omnibus. Det innebär att medlemsländerna nu har en gemensam linje inför kommande förhandlingar med Europaparlamentet. Förslaget omfattar bland annat regler om batterier, industriutsläpp, avfall och geografiska miljödata. Rådet vill minska dubbelrapportering och förenkla vissa krav för företag och verksamhetsutövare. Vissa krav på att batterier ska kunna tas bort och bytas ut föreslås också skjutas upp med 18 månader. Nästa steg är att Europaparlamentet antar sin ståndpunkt innan de slutliga förhandlingarna kan börja.

EU-länder öppnar för fossilbolag i gröna investeringsfonder

Ministerrådet enades på onsdagen om att bolag som investerar i nya olje- och gasprojekt ska kunna ingå i investeringsfonder som marknadsförs som hållbara, skriver Politico. För att omfattas ska bolagen lägga minst en femtedel av sina årliga kapitalinvesteringar på gröna projekt, exempelvis vindkraft, solenergi, vätgas eller koldioxidlagring. Förslaget innebär en uppluckring av EU-kommissionens planerade reform av hållbarhetsregelverket SFDR. Kommissionen har velat utesluta bolag som utvecklar nya fossilprojekt från både hållbara fonder och omställningsfonder. Kritiker varnar för att medlemsländernas linje kan göra det svårare för sparare att avgöra hur hållbara fonderna faktiskt är. Förslaget är ännu inte slutligt och ska nu förhandlas med EU-parlamentet och EU-kommissionen.

Fler elbilar pressar ner utsläppen i EU

De genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta lastbilar minskade tydligt i EU, Norge och Island under 2025, enligt preliminära uppgifter från Europeiska miljöbyrån, EEA. Minskningen kopplas främst till att elfordon stod för en större andel av nyregistreringarna. Utsläppen från nya personbilar sjönk med omkring 10 gram per kilometer jämfört med året före. Även lätta lastbilar blev renare, samtidigt som andelen helelektriska modeller ökade. Registreringarna av personbilar låg ungefär kvar på samma nivå som 2024, medan antalet nya lätta lastbilar minskade. Uppgifterna ska granskas av fordonstillverkarna innan de fastställs.

EU-ombudskvinnan fortsätter granska kommissionens snabblagstiftning

EU:s ombudskvinna, Teresa Anjinho, beslutade under torsdagen att fortsätta granskningen av EU-kommissionens hantering av Omnibus-förslagen och andra snabbspårade lagändringar. Beslutet innebär att kommissionens åtgärder hittills inte anses tillräckliga för att säkerställa en transparent, faktabaserad och inkluderande lagstiftningsprocess. Bakgrunden är ett klagomål som åtta organisationer, däribland ECCJ, ClientEarth och Global Witness, lämnade in i april 2025 om processen bakom Omnibus I. I november 2025 slog hon fast att kommissionen hade gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden, varefter kommissionen medgav brister i transparensen men inte lovade att ändra arbetssättet. ECCJ:s jurist välkomnar beslutet och uppger att organisationen kommer att fortsätta följa kommissionens lagstiftningsarbete och den kommande översynen av riktlinjerna.