Från 2030 kräver EU nya förpackningsförordning, PPWR, att livsmedelsförpackningar ska innehålla minst tio procent återvunnet material. Men för att det ska finnas tillräckligt med livsmedelssäker återvunnen plast när reglerna träder i kraft måste omställningen börja redan nu, menar Frida Sjödin, nordisk hållbarhetschef på Mondelez International, som äger Marabou.
Marabou ställer om inför EU:s plastkrav: ”Branschen behöver börja nu”
Plast EU:s nya krav på återvunnet material i livsmedelsförpackningar närmar sig. För att skynda på hela branschens omställning inför nu Marabou successivt nya chokladomslag med 75 procent återvunnen plast. Företagets nordiska hållbarhetschef Frida Sjödin berättar om satsningen och vägen framåt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Branschen behöver börja bygga upp efterfrågan och leveranskedjor redan nu. Det är precis det vi gör, säger Frida Sjödin till Miljö & Utveckling.
Marabou satsar på återvunnen plast i nya omslag
För att ligga steget före börjar nu Marabou att successivt införa nya omslag till sina chokladkakor som innehåller 75 procent återvunnen plast. De nya omslagen innehåller kemiskt återvunnen plast som certifierats enligt ISCC PLUS-systemet. Återvinningen sker genom massbalansprincipen, vilket är en modell som används allt oftare inom plastindustrin.
Enkelt förklarat fungerar det genom att återvunnen och nyproducerad plast blandas i samma produktionsprocess. Ungefär som el från sol och vind blandas i samma elnät, förklarar Frida Sjödin.
Varför har ni valt den lösningen?
– Återvinningsvolymerna är fortfarande för låga för att hålla isär materialen i separata flöden – det skulle varken vara praktiskt eller ekonomiskt möjligt idag, säger Frida Sjödin.
Kritik mot massbalansprincipen
Samtidigt har massbalansprincipen kritiserats för att vara vilseledande för konsumenter, då det kan vara lätt att få uppfattningen att det är 75 procent återvunnen plast i varje enskild förpackning.
Hur säkerställer ni att konsumenter inte får intrycket att varje enskild förpackning fysiskt består av 75 procent återvunnen plast?
– Vi är medvetna om att det här är ett komplext område – ord som ”massbalans” och ”kemisk återvinning” är nya för många. Därför jobbar vi aktivt med att göra kommunikationen så tydlig som möjligt. Vi har också lagt till en QR-kod på förpackningen som leder till en sida där vi förklarar begreppen mer ingående för de som vill veta mer, säger Frida Sjödin.
Det viktiga budskapet till konsumenten menar hon är att plasten har återvunnits och gått tillbaka in i systemet.
– Även om man inte kan peka på exakt vilken förpackning den hamnade i, så gör det skillnad, säger hon.
Exakt hur stor klimat- och miljöeffekten blir är dock inte helt klart än, utan är något som företaget arbetar vidare med.
– Den mest konkreta vinsten är att vi ersätter en stor andel nyproducerad plast med återvunnen – det minskar ju behovet av nyproducerade fossila råvaror. Exakt hur vi mäter och rapporterar effekten är något vi utvecklar löpande tillsammans med våra partners och i linje med kommande EU-krav.
Fakta
Fridas råd till företag som vill satsa på återvunnen plast
1. Börja nu
Vänta inte på att alla förutsättningar ska vara på plats. Omställningen kräver att företag börjar bygga erfarenhet, efterfrågan och samarbeten redan idag.
2. Samarbeta genom hela värdekedjan
Efterfrågan från varumärkesägare och livsmedelsproducenter är en avgörande pusselbit. Utan efterfrågan kommer inte volymerna – och utan volymerna kommer inte infrastrukturen.
3. Lär av andra aktörer
Frida Sjödin tipsar företag om att ta hjälp av experter och andra aktörer i branschen. Marabou har bland annat gjort studiebesök hos Svensk Plaståtervinnings anläggning Site Zero.
4. Dela erfarenheter
– Hör av er till oss. Vi samverkar gärna och delar med oss av allt vi lärt oss på vägen, säger Frida Sjödin.
Det är nästa steg
Nästa steg för Marabou är att öka andelen återvunnen plast från svenska flöden. I dag kommer den återvunna råvaran från flera länder i Europa, men företaget har inlett ett samarbete med Svensk Plaståtervinning och Näringslivets Producentansvar för att undersöka möjligheten att använda plast som samlats in från svenska hushåll.
– Vi har redan visat att blandad konsumentinsamlad plast kan gå genom kemisk återvinning och bli livsmedelssäkert material igen. Nu hoppas vi kunna påbörja testkörningar med svensk plast under året, säger Frida Sjödin.
Ambitionen är att svensk konsumentinsamlad plast successivt ska kunna användas i större volymer från 2027.
För att den typen av omställning ska bli möjlig krävs dock att fler aktörer i värdekedjan börjar agera, menar Frida Sjödin. Hon lyfter särskilt fram vikten av att företag skapar efterfrågan på återvunnen råvara.
– Utan efterfrågan kommer inte volymerna, och utan volymerna kommer inte infrastrukturen. Samarbeten genom hela värdekedjan är avgörande.


